Modern Svensk Äggproduktion - Fjäderfäcentrum

5
Foder och foderbehov
Fodret är den största kostnadsposten inom äggproduktionen. För att hönan ska ha möjlighet att producera
så mycket som vi kräver, behöver hon rätt näringsförsörjning under hela sin levnadstid. En värphöna producerar
ett ägg om dagen vilket motsvarar 3–4 % av hennes kroppsvikt.
Hybridföretagen har sina utfodringsrekommendationer som varje äggproducent måste ta hänsyn till. Men
för att bättre kunna välja rätt foder och utfodringsrutiner är det bra att veta hur hönan fungerar och vad hon
behöver. Av naturen är hönsen allätare och en vilt levande höna äter bl.a. gräs, frön, småkryp och maskar.
Näringsfysiologi
Näringsämnena brukar delas in i olika grupper: energi,
protein, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Vatten
är ett fodermedel som ofta glöms bort men som är minst
lika viktigt som annat foder.
Energi
Hönor, och vi människor, behöver energi för att hålla värmen,
för att producera, ja, för hela livsprocessen. Energin
kan man få från olika näringsämnen, t.ex. från kolhydrater,
protein och fett. Fett innehåller mest energi, sedan kommer
protein och därefter kolhydrater. I en foderanalys
anges energin som omsättbar energi och mäts i MJ/kg
foder eller MJ/kg ts (torrsubstans). Hönan kan inte utnyttja
den totala energin i fodret, bruttoenergin, utan en del går
förlorad i träck och urin. Resten benämns som omsättbar
energi. Omsättbar energi är ett mått på den energi som omsätts,
dvs. används i kroppen då fodret bryts ned. Ju mer
lättsmält fodret är för hönan, desto mindre går förlorat i
träck och urin och den omsättbara energin blir högre.
Behovet av energi delas in i behov för underhåll och för
produktion. Underhållsbehovet påverkas av hönans levande
vikt, omgivande temperatur, fjäderdräktens kondition,
underhudsfett och hur mycket hon rör sig. En stor och
tung höna behöver mer energi för att underhålla sin kropp,
jämfört med en mindre höna. En skillnad i vuxenvikt på
100 g motsvarar ett underhållsbehov på 2–3 gram foder
per dag, beroende på fodrets energiinnehåll.
Sambandet mellan temperatur, fjäderdräktens kondition
och energiförbrukning kan ses på sidan 30. Inom temperaturintervallet
15–29 °C, den termoneutrala zonen, ökar
energiförbrukningen med 15 kJ, (ca 1,5 g foder) för varje
grad som temperaturen sjunker. En höna med dålig fjäderdräkt
kan behöva upp till 30 % mer foder än en fullfjädrad
höna. En frigående höna gör av med ca 5 % mer
energi än en höna som sitter i bur. Och om hon dessutom
29
kan gå ut går det åt ännu mer energi, framförallt när det är
kallt ute.
När det gäller värphöns är behovet för produktion kopplat
till äggproduktionen. För att producera ett ägg som
väger 60 g går det år drygt 60 g foder. I början av produktionsperioden,
innan hönan vuxit färdigt, får man också
lägga till lite för själva tillväxten.
Protein
Protein är uppbyggt av 20 olika aminosyror, varav ca
hälften är essentiella, livsnödvändiga. De essentiella aminosyrorna
måste tillföras i fodret, de övriga aminosyrorna
kan djuret bilda själv. Så egentligen är det fel att prata om
proteinbehov, man borde i stället ange hönans behov av de
olika aminosyrorna. Nu har man inte helt lyckats ta fram
hönsens behov av alla 20 aminosyrorna så därför behöver
man ha ett visst innehåll av råprotein i fodret ”för säkerhets
skull”. Protein innehåller i genomsnitt 16 % kväve (N) och
man kan alltså analysera fodrets kvävehalt och därigenom
beräkna proteininnehållet. Proteinets kvalitet avgörs av hur
väl sammansättningen av aminosyror överensstämmer
med djurets behov av aminosyror.
I foderspjälkningskanalen bryts foderproteinet ned med
hjälp av enzymer. Det bryts ned till aminosyror som sedan
tas upp av blodet och transporteras till kroppens olika
delar. Aminosyrorna sätts sedan ihop till en ny typ av protein,
beroende på vad som ska bildas, t.ex. ägg, muskler
eller fjädrar.
De aminosyror som det är viktigt att ha koll på när man
sätter ihop ett foder till värphöns är metionin, lysin och
treonin. Cystin är en aminosyra som är särskilt viktig för
fjäderfän, då den ingår i fjädrar. Cystin kan bildas av metionin,
men inte tvärtom. Båda dessa aminosyror innehåller
svavel. Vanliga fodermedel har ofta ett för lågt innehåll
av dessa aminosyror, så numera kompletteras fodret med
aminosyror i ren form. Aminosyrorna tillverkas genom fer-