Transport och klimathotet

More documents

Recommendations

Info

Den ökade mängden hindrar allt mer värmestrålning från att lämna jordskorpan. Det är den instängningen som driver fram klimatförändringarna. Den negativa utvecklingen följer två linjer. Dels har vi växande utsläpp från transporter, energiproduktion, industri och byggverksamhet. Dels har vi fått en minskad förmåga att ta hand om växthusgaser på ett naturligt sätt. Skogsavverkning och utarmning av jordbruksmark gör att mindre CO 2 binds i växter och mullrik jord. Och det kol som inte binds i jorden hamnar i atmosfären och bidrar till klimatförändringen. CO 2 , koldioxid är den vanligaste växthusgasen. Den är stabil och finns kvar i atmosfären i hundratals år. Det innebär att det dröjer länge innan man kan se tydliga effekter av även ett framgångsrikt arbete mot utsläpp av växthusgaser. Metan är en annan växthusgas. Den bildas bland annat i magarna hos idisslande djur och när växter bryts ner i våtmarker. Metan har 21 gånger starkare effekt på atmosfären än CO 2 , men har betydligt kortare livslängd. Andra växthusgaser är freoner, lustgas, fluorföreningar och ozon. Flera av dem är ytterst aggressiva. Bland annat ozon som exempelvis bildas av flygtrafiken. FAKTARUTA 2 FN:s klimatpanel IPCC IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) är den forskargrupp som oftast åberopas som auktoritet när det gäller klimatfrågor. IPCC är löst sammansatt av forskare från hela världen och arbetar under FN:s överinseende. Dess uppgift är att samla, sammanfatta och utvärdera forskningsrapporter från hela världen. Hittills har IPCC gett ut tre egna rapporter den första kom 1997 och de efterföljande kom 2001 och 2007. De senare visar på accelererande problem kring ett allt varmare klimat. Nästa rapport börjar presenteras i Stockholm hösten 2013. IPCC tar även fram underlag för politiska beslut. Det har dock visat sig svårt att komma överens om hur förslagen ska tillämpas och hur ansvarsbördan mellan rika och fattiga länder ska fördelas (se också avsnittet om Klimatfrågan och politiken). Ett antal svenska forskare deltar med stöd från Naturvårdsverket, SMHI och Energimyndigheten. 16 TRANSPORTsida 3-51.indd 16 04-17-2013 10.40.38
Frågor: Hur ser du på möjligheterna att göra något åt klimatproblemen? Var ligger ansvaret? Vilka instanser har bäst förutsättningar att göra något? Har du själv ett ansvar och hur ser det ansvaret ut? Diskutera hur det ser ut på era arbetsplatser och vad som kan göras för att minska verksamhetens klimatpåverkan? 17 TRANSPORTsida 3-51.indd 17 04-17-2013 10.40.38
Page 1 and 2: Transport och klimathotet Text: Mar
Page 3 and 4: Förord Sedan ett tiotal år har de
Page 5 and 6: Så här ser klimatproblemet ut Tra
Page 7 and 8: under flera perioder under årmiljo
Page 9 and 10: intill de högsta bergen handlar i
Page 11 and 12: Landanvändning 17,4 % Byggverksamh
Page 13: FAKTARUTA 1 Växthusgaser - det nor
Page 17 and 18: produktionen i hela EU ger 30 proce
Page 19 and 20: Ett antal svenska åkerier löste p
Page 21 and 22: unkerolja med lägre halter av svav
Page 23 and 24: man i högre utsträckning kör skr
Page 25 and 26: tågtrafik. I ett stort och glesbef
Page 27 and 28: Frågor: Hur kan man förändra god
Page 29 and 30: hur många arbetstillfällen det sk
Page 31 and 32: Colombia klassas som ett av världe
Page 33 and 34: Det går dock trögt med att infria
Page 35 and 36: när välståndet ökar och private
Page 37 and 38: De fem oljejättarna har en samlad
Page 39 and 40: att betala 100 miljarder dollar per
Page 41 and 42: ottslighet. Bland annat avslöjade
Page 43 and 44: aktiva om man jämför med många a
Page 45 and 46: Det utesluter inte lastbilstrafik,
Page 47 and 48: jobb. Samt en ny form av tillväxt.
Page 49: esonerade kring vem som kan bära a

Transport och klimathotet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?