Transport och klimathotet

ottslighet. Bland annat avslöjade Interpol bedrägerier på omkring sju miljarder
dollar år 2009. Senare avslöjade Carbon Trade Watch stora momsbedrägerier i
ett antal EU-länder. Bland annat visade det sig att Ungerns utsläppsminskningar
räknats två gånger vilket ledde till fler utsläppskrediter.
Återvinning av koldioxid innebär att exempelvis kolkraftverk leder ner sina
utsläpp av CO 2 i tätade gruvor där klimatgaserna förvaras under tryck.
Nationella förpliktelser utanför utsläppshandeln innebär att sektorer
som inte omfattas av utsläppshandeln får nationella kvoter för hur mycket
växthusgaser de får släppa ut. Kvoten baseras på hur ekonomin ser ut i de
olika medlemsländerna. Sverige ska exempelvis minska sina utsläpp med 17
procent jämfört med 2005 års nivå medan Rumänien får öka sin nivå med 19
procent.
Transportsektorn, utom flyget, omfattas av den tredje inriktningen.
Det är alltså Sverige som ansvarar för att exempelvis åkerinäringen ska minska
sina utsläpp.
Där ligger en stor svårighet som bottnar i EU:s grundläggande regelverk
och övergripande ambitioner. EU handlar först och främst om fri rörlighet för
varor, tjänster, kapital och arbetskraft.
Inom transportsektorn innebär det bland annat att åkerimarknaden ska
avregleras helt. En utredning som fått EU-kommissionens gillande föreslår
att utländska åkerier med miljöklassade bilar ska få rätt att köra alla former av
inrikestrafik i andra länder. Det enda kravet är att chaufförerna ska bytas ut
efter 50 dagar och att de i princip ska avlönas med de minimilöner som gäller
i arbetslandet.
Som tidigare påpekats möjliggör den konstruktionen (där de svenska arbetsgivaravgifterna
försvinner) en minskning av lönekostnaderna med uppåt 40
procent – i en bransch där vinsterna brukar ligga kring två procent.
En avgörande fråga för framtiden blir vilken tyngd klimatpolitiken får i förhållande
till reglerna om fri rörlighet. Om klimatåtgärder anses ha större tyngd kan
mycket göras nationellt, men om den fria rörligheten anses viktigare, begränsas
möjligheterna högst väsentligt.
Saken kan illustreras av hur EU sett på frågan om den fria rörligheten kontra
fackliga rättigheter. Där har de fackliga rättigheterna begränsats via främst
Lavaldomen. Det har motverkat goda sociala villkor för yrkesförare i hela EUområdet
men har också motverkat sund konkurrens på lika villkor. Det har i
sin tur ökat de kaotiska och oseriösa dragen i den Europeiska åkerinäringen.
Om även de klimatpolitiska åtgärderna underordnas reglerna om fri rörlighet,
får det med stor säkerhet likartade konsekvenser där ett offensivt klimatarbete
på transportområdet försvåras.
På ett övergripande plan påverkas hela klimatarbetet inom EU av den
43
TRANSPORTsida 3-51.indd 43 04-17-2013 10.40.43