Transport och klimathotet

unkerolja med lägre halter av svavel. Fartyg drivs i allmänhet av olja som sedan
länge förbjudits på land. Så är exempelvis svavelhalten i landdiesel högst
10 ppm. Bunkeroljan kan innehålla 26 000 ppm svavel och siffrorna för utsläpp
av partiklar och kväveoxider är likartade. Den internationella sjöfartsorganisationen
IMO har dock fastställt regler som ska minska de skadliga ämnena
drastiskt fram till 2020.
Klimateffekterna från sjöfarten kan minskas via krav på bättre bunkerolja
och effektivare maskiner. I Sverige har man bland annat infört rabatter på
farledsavgifterna för fartyg med bra bunkerolja och låga utsläpp.
Man försöker också hitta metoder att förse fartygen med elström från land.
Hittills har dock generella krav fastnat på att det inte finns någon internationell
standard för sådant som kontakter och strömstyrka.
Samtidigt finns det en koppling mellan klimatfrågan och de sociala villkoren
till sjöss. Omkring halva den globala fartygsflottan är registrerade i utvecklingsländer.
Ofta rör det sig om bekvämlighetsflaggade (FOC) fartyg som ägs
av rederier i rika länder. Merparten av godset som fraktas med FOC-fartyg
fraktas också till och från industriländer. Men enligt Kyotoprotokollet behöver
de inte minska sina utsläpp i samma takt som fartyg som är registrerade i de
rika länderna. Därför kan också de bekvämlighetsflaggade fartygen undandra
sig kraven på minskade utsläpp som drabbar de fartyg som är registrerade i
sina egentliga ägarländer.
Det är ett skäl till att ITF och Transport vill förbjuda bekvämlighetsflaggor.
De verkliga ägarna ska vara tydligt identifierbara och möjliga att nå med lagstiftning
i de länder som rederiernas verksamhet styrs ifrån. Rederierna ska
inte heller kunna sänka sina kostnader genom att tillämpa de klimatkrav som
riktas mot fattiga länder och dessutom anlita billig arbetskraft.
Det går också att dra ner hastigheterna på fartygen. En sänkning av farten
med 10 procent ger en utsläppsminskning på 27 procent.
Om man ser till de enorma volymer som ett större fartyg kan lasta, är sjöfart
trots allt ett relativt klimatvänligt transportalternativ. Det finns också utrymme
för fler sjötransporter. Redan idag fraktas omkring 90 procent av allt exportgods
på köl under någon del av resan mellan producent och slutkund.
Den andelen kan ökas ytterligare och transportsträckorna kan förlängas.
Bland annat kan man öka insjöfarten och trafiken på alla de kanaler och floder
som genomkorsar Europa.
23
TRANSPORTsida 3-51.indd 23 04-17-2013 10.40.38