Transport och klimathotet

Tvågradersmålet handlar också om en genomsnittlig temperatur på ett jordklot
som i första hand täcks av oceaner. Och vatten absorberar värme. Det innebär
att två grader i genomsnitt kan bli en halv grad vid havsytan, men tre grader
på land. Också där sker stora variationer. Vid polerna räknar forskarna med en
ökning på uppåt sex grader och i delar av Afrika kan höjningen bli ännu större
– vid en genomsnittlig höjning på två grader.
Vid en genomsnittlig ökning på fyra grader sker samma sak men konsekvenserna
blir än mer långtgående. Bland annat höjs även vattentemperaturen så
mycket att vattnet expanderar ytterligare. Det innebär att havsytan dels höjs av
de smältande glaciärerna kring Nord- och Sydpolen, dels av att varmt vatten tar
mer plats än kallt vatten. Enligt Världsbankens rapport kan vattenytan höjas
med uppemot 1,5 meter under det här århundradet. Om alla isar kring Nordpolen,
Grönland, Kanada och Alaska smälter, höjs vattennivån med omkring
tio meter. Det tar dock 100-tals år innan det kan ske.
Därtill kommer att växthusgaserna försurar vattnet. Det gör bland annat
försämrade villkor för snäckor och andra organismer som har behov av kalk.
Då undermineras också basfödan i havens ekosystem. Fisken får mindre mat.
Om inget görs talar mycket för att våra barn och barnbarn först tvingas hantera
alltmer kaosartade vädersystem. På det följer närmast ohanterliga konflikter,
massvält och i förlängningen ökar krigsriskerna på grund av konflikter om vatten
och beboeliga områden. Samtidigt höjs havsnivåerna och ställer enorma krav
på investeringar i fördämningar och/eller förflyttningar av kustnära tätorter.
Processen har redan startat och pågår med varierande styrka på olika håll i
hela världen. Men eftersom uteblivna regn, stormar, översvämningar och andra
långsamma försämringar bara undantagsvis når media, får vi ingen klar bild av
katastrofens sammantagna omfattning och långsiktiga effekter. Medieintresset
koncentreras till katastrofer som rör västvärlden. Ett exempel är hur orkanen
Sandy drabbade USA:s östkust i oktober 2012.
I själva verket borde fokus vara det motsatta. Klimatförändringarna orsakas
i första hand av de rika industriländerna men deras konsekvenser bärs i första
han av folken i fattiga länder.
Omkring 16 procent av jordens befolkning bor i industriländer som Sverige,
men dessa 16 procent står för över hälften av utsläppen av växthusgaser.
Enligt FN:s utvecklingsorgan UNDP drabbas numera över 250 miljoner
människor per år av klimatkatastrofer. Av dem bor 98 procent i utvecklingsländer.
Där drabbas en individ av 19, medan bara en individ av 1 500 drabbas i
industriländer.
Katastroferna slår olika och har olika karaktär. Ibland handlar det om torka,
ibland om stormar och översvämningar. En del handlar om höjda havsnivåer
som hotar lågtbelägna stater som Vietnam och Bangladesh. I länder som ligger
10
TRANSPORTsida 3-51.indd 10 04-17-2013 10.40.33