Transport och klimathotet

More documents

Recommendations

Info

Klimatfrågan och transporterna Transporterna står för omkring 14 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. I industriländerna är dock siffran högre; i USA 26 procent och i EU 19 procent. I Sverige är siffran ännu högre: omkring 40 procent – om man också räknar in de internationella/gränsöverskridande transporterna. Inrikestransporterna står för 31 procent av utsläppen. De höga siffrorna för Sverige beror inte på att vi har extremt många bilar med ovanligt stora utsläpp. Det beror i första hand på att vår energiproduktion domineras av vattenkraft och kärnkraft som inte alstrar lika mycket växthusgaser som kol- och oljekraftverk. Våra värmeverk drivs i allmänhet av förnyelsebart bränsle. Därför blir våra totala utsläpp något lägre än genomsnittet i industrivärlden. Men samtidigt blir transporternas andel, procentuellt sett, högre. (Energiproduktionen i Sverige ger något mindre än 20 procent av utsläppen, medan energi- TUNG TRAFIK PERSONTRAFIK 38% 38% JÄRNVÄG 2% SJÖFART FLYG 10% 12% Fördelning av utsläpp från transporter i de rika OECD-länderna. 18 TRANSPORTsida 3-51.indd 18 04-17-2013 10.40.38
produktionen i hela EU ger 30 procent av utsläppen, enligt Eurostat). På det globala planet har transporterna ökat med över 120 procent under de senaste 30 åren och fortsätter att öka i alla länder. Det är den snabbast ökande energiförbrukaren i utvecklingsländerna och snabbast går det där tillväxten är hög som i Kina och Indien. Transporterna är alltså en motor i utvecklingen mot högre välstånd, men utgör samtidigt ett växande problem när det gäller klimatfrågan. Man kan säga att välstånd föder transporter och ökad energikonsumtion – som i sin tur ökar utsläppen av växthusgaser. De rika länderna i OECD står för omkring 70 procent av energiförbrukningen, trots att de bara har 20 procent av världens befolkning. Och 75 procent av transporternas utsläpp kommer från vägtransporter. Hälften kommer dock från personbilar, resten från lastbilar, och i betydligt mindre grad, från bussar. Flyget står för 12 procent medan sjöfarten bidrar med 10 procent av transporternas utsläpp – men båda växer snabbt. Järnvägens andel är 2 procent. IPCC framhåller att transportsektorns CO 2 -utsläpp är särskilt svårhanterliga. Den FN-kopplade forskargruppen säger: ”att endast med en kraftigt förändrad ekonomisk tillväxt, en betydande beteendeförändring och/eller avsevärda politiska ingrepp kommer växthusgasutsläppen från transportnäringen att minska väsentligt.” IPCC:s konstaterande bygger på att dagens handel och transportsystem utformats så att ingen, vare sig företag, myndigheter eller konsumenter, behöver betala för verksamhetens långsiktiga konsekvenser. Resursslöseriet har flera orsaker men det kan inte ensidigt förklaras av att politiken har struntat i transporterna. Det finns mängder av internationella regelverk som styr handeln och transportsystemens förutsättningar. Hittills har de dock inte kunnat rätta till de resursmässiga obalanserna. Orsakerna är flera: ibland är regelverken helt enkelt för svaga, i allmänhet har de skapats med helt andra syften än att säkra långsiktig hållbarhet, ibland bygger de på långtgående kompromisser mellan oförenliga ståndpunkter, ibland speglar de gamla koloniala maktstrukturer och så vidare Oberoende av hur reglerna kommit till styr de villkoren för den internationella transportindustrin. Vi har exempelvis IMO för sjöfarten och IATA för flyget. EU styr i första hand villkoren för landsvägstransporter och järnvägstrafik. I samtliga fall har regelverken primärt vuxit fram för att underlätta och utveckla verksamheten på olika sätt: Man har avreglerat, konkurrensutsatt och säkrat internationella standards. Nu när klimatfrågan och andra miljöproblem ökar i betydelse växer också beredskapen att öka miljökraven: Svavelhalten i bunkeroljan ska exempelvis minskas radikalt medan flera länder och EU diskuterar olika former för beskatt- 19 TRANSPORTsida 3-51.indd 19 04-17-2013 10.40.38
Page 1 and 2: Transport och klimathotet Text: Mar
Page 3 and 4: Förord Sedan ett tiotal år har de
Page 5 and 6: Så här ser klimatproblemet ut Tra
Page 7 and 8: under flera perioder under årmiljo
Page 9 and 10: intill de högsta bergen handlar i
Page 11 and 12: Landanvändning 17,4 % Byggverksamh
Page 13 and 14: FAKTARUTA 1 Växthusgaser - det nor
Page 15: Frågor: Hur ser du på möjlighete
Page 19 and 20: Ett antal svenska åkerier löste p
Page 21 and 22: unkerolja med lägre halter av svav
Page 23 and 24: man i högre utsträckning kör skr
Page 25 and 26: tågtrafik. I ett stort och glesbef
Page 27 and 28: Frågor: Hur kan man förändra god
Page 29 and 30: hur många arbetstillfällen det sk
Page 31 and 32: Colombia klassas som ett av världe
Page 33 and 34: Det går dock trögt med att infria
Page 35 and 36: när välståndet ökar och private
Page 37 and 38: De fem oljejättarna har en samlad
Page 39 and 40: att betala 100 miljarder dollar per
Page 41 and 42: ottslighet. Bland annat avslöjade
Page 43 and 44: aktiva om man jämför med många a
Page 45 and 46: Det utesluter inte lastbilstrafik,
Page 47 and 48: jobb. Samt en ny form av tillväxt.
Page 49: esonerade kring vem som kan bära a

Transport och klimathotet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?