Transport och klimathotet

More documents

Recommendations

Info

Hamnarna Dagens hamnar producerar hälsofarliga och klimatförändrande utsläpp på flera sätt. Fartygen förorenar vid anlöp och avgång men också med de motorer som håller fartygen med elström under stopp för lastning och lossning. Hamnens maskinpark förorenar liksom alla de fordon som ska hämta och lämna gods. För de utsläppskällor som inte är direkt kopplade till fartygen, liknar åtgärderna de som gäller för den tunga trafiken i stort: bättre maskiner, bättre bränsle, högre andel eldrivna truckar och en effektivare logistik. Enligt en rapport från OECD bör det gå att minska energianvändningen i hamnarna med mellan 30 och 40 procent utan alltför omfattande ansträngningar. Järnvägen Tågen är redan relativt energisnåla – när de dras av ellok och elen produceras av förnyelsebar energi eller kärnkraft. Kol- och oljekraftverk drar dock ner miljövänligheten ordentligt. Naturligtvis gäller detsamma för tåg som inte fylls med gods och passagerare. Tunga och energislukande tåg måste ha en hög fyllnadsgrad för att kunna betraktas som klimatvänliga. ITF och Transport förordar en kraftfull utbyggnad av järnvägen som en förutsättning för att man i framtiden ska kunna föra över gods från lastbilar till järnvägsvagnar. Utvecklingen av en fungerande tågtrafik för gods och passagerare begränsas av spårbrist och olika tekniska standards som hindrar smidiga gränsövergångar – vilket bland annat försvårar utvecklingen av en fungerande järnvägstrafik inom EU. Vägtrafiken Idag står vägtrafiken för omkring 75 procent av transporternas totala klimatpåverkan. Ungefär hälften av vägtrafikens utsläpp kommer från personbilar. Där finns det redan teknik som minskar CO 2 -utsläppen relativt drastiskt. Och tekniken kan förbättras ytterligare. Så småningom får vi bättre laddhybrider, rena elbilar med större räckvidd och kanske bilar som drivs av vätgas och bränsleceller. En andra och tredje generation biobränslen – som inte ockuperar resurser för livsmedelsproduktion – bör också kunna bidra. Det tar dock flera årtionden innan den nya tekniken får fullt genomslag. 100-tals miljoner bilar ska bytas ut och det tar tid – särskilt i fattiga länder där 24 TRANSPORTsida 3-51.indd 24 04-17-2013 10.40.38
man i högre utsträckning kör skrotfärdiga fordon. Det gör att ansträngningarna för att minska personbilarnas miljöpåverkan måste kombineras med stora satsningar på kollektivtrafik, men också med andra åtgärder som stimulerar cykling, samåkning och eco-driving. Samtidigt fungerar också personbilar som privata lastbilar som ger stora utsläpp i samband med transporter mellan köpcentra och bostäder. Om man ser till var en transport av exempelvis grönsaker från Sydeuropa ger störst utsläpp sker de ofta på den korta sträckan till slutkundens hem. Lastbilstransporten på ett par hundra mil ger visserligen större utsläpp än den korta biltransporten, men lastbilen transporterar flera ton som ska spridas till hundratals småbilar med matkassar. Då blir ändå utsläppen större den sista, korta sträckan. Därför leder klimatarbetet förmodligen till fler mindre butiker i närområdet och mer internethandel där varor kan köras direkt till slutkonsumenten. Kollektivtrafik Idag bor omkring halva jordens befolkning i städer. Ofta stora städer. De är i allmänhet fullproppade av köande bilar. De skapar dels enorma CO 2 -utsläpp, dels hälsoproblem och direkt fysiska hinder för arbetsliv och varudistribution. Köerna hänger samman med att det inte finns någon fungerande kollektivtrafik och att stadsplaneringen är sådan att man bor på en plats, arbetar på en annan, och köper förnödenheter på en tredje. Sådana statsbildningar byggdes för bilen och kräver bil. Men det finns egentligen inget absolut samband Hong Kong 5 gigajoule Stockholm 15 gigajoule Houston Los Angeles Detroit 65-75 gigajoule Kollektivtrafik och stadsplanering minskar energiförbrukningen i storstäder. 25 TRANSPORTsida 3-51.indd 25 04-17-2013 10.40.39
Page 1 and 2: Transport och klimathotet Text: Mar
Page 3 and 4: Förord Sedan ett tiotal år har de
Page 5 and 6: Så här ser klimatproblemet ut Tra
Page 7 and 8: under flera perioder under årmiljo
Page 9 and 10: intill de högsta bergen handlar i
Page 11 and 12: Landanvändning 17,4 % Byggverksamh
Page 13 and 14: FAKTARUTA 1 Växthusgaser - det nor
Page 15 and 16: Frågor: Hur ser du på möjlighete
Page 17 and 18: produktionen i hela EU ger 30 proce
Page 19 and 20: Ett antal svenska åkerier löste p
Page 21: unkerolja med lägre halter av svav
Page 25 and 26: tågtrafik. I ett stort och glesbef
Page 27 and 28: Frågor: Hur kan man förändra god
Page 29 and 30: hur många arbetstillfällen det sk
Page 31 and 32: Colombia klassas som ett av världe
Page 33 and 34: Det går dock trögt med att infria
Page 35 and 36: när välståndet ökar och private
Page 37 and 38: De fem oljejättarna har en samlad
Page 39 and 40: att betala 100 miljarder dollar per
Page 41 and 42: ottslighet. Bland annat avslöjade
Page 43 and 44: aktiva om man jämför med många a
Page 45 and 46: Det utesluter inte lastbilstrafik,
Page 47 and 48: jobb. Samt en ny form av tillväxt.
Page 49: esonerade kring vem som kan bära a

Transport och klimathotet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?