Transport och klimathotet

under flera perioder under årmiljonerna. Istiderna kan illustrera den saken.
Då har förändringarna bland annat drivits fram av olika former av naturkatastrofer
som meteoritnedslag eller stora vulkanutbrott i långsamma processer
över tusentals år.
Det vi lever med nu, är istället en relativt snabb utveckling där den samlade
mänskliga aktiviteten skapar en klimatförändring som riskerar att utvecklas till
en oöverskådlig katastrof om vi inte snabbt reducerar utsläppen av växthusgaser.
ITF och forskarvärden anser att utsläppen av främst Koldioxid CO 2 , måste
minska med mellan 50 och 80 procent fram till år 2050. Kraven höjs dock
steg för steg. I februari 2012 angav exempelvis EU:s högst beslutande organ,
det Europeiska rådet, att utsläppen ska minska med 80-95 procent fram till
år 2050.
FN och EU har kommit fram till att temperaturhöjningen måste begränsas
till två grader jämfört med den medeltemperatur som gällde innan industrialiseringen
inleddes – men vi har redan tagit 0,8 grader av den höjningen i
anspråk.
Det är troligt att temperaturhöjningen blir högre, om inte utsläppen minskas
snabbt. Samtidigt kan redan två graders höjning få direkt förödande konsekvenser.
Då måste också utsläppen minska ytterligare.
Det finns följaktligen inga exakta siffror för hur olika medeltemperaturer
påverkar den mänskliga tillvaron under de närmaste 50 till 100 åren. För många
faktorer är osäkra. Man vet exempelvis inte hur snabbt de arktiska isarna smälter,
bara att det går oroväckande fort. Sedan mätningarna inleddes på 1970-talet
har det aldrig funnits så lite is i Arktis som i augusti 2012.
Man vet heller inte de exakta effekterna av en avsmältning av den isbelagda
tundran i Sibirien, Alaska, Kanada och Grönland. Området täcker nästan en
femtedel av jordens landyta och under jordytan ligger ett permanent istäcke,
permafrosten, som binder enorma mängder av CO 2 och den ytterst kraftfulla
växthusgasen metan. FN:s miljöorgan UNEP, varnar för att permafrosten
smälter snabbare än väntat och att tundran, redan om 20 år, släpper ut mer
växthusgaser än den absorberar. Om den processen får fortgå varnar UNEP för
närmast ohanterliga utsläpp efter år 2100. Enligt de värsta farhågorna skulle
utsläppen från tundran kunna bli över 400 miljarder ton fram till 2200.
Det är omkring åtta gånger mer än USA:s samlade utsläpp mellan år 1950 och
2010. Sådana utsläpp höjer temperaturen snabbt och drastiskt.
Även om två graders höjning inte framstår som särskilt mycket ska man
komma ihåg att istiderna uppstod när temperaturen sjönk med fyra grader.
Små variationer i temperaturen kan alltså få mycket långtgående konsekvenser
för livsvillkoren på vår jord.
9
TRANSPORTsida 3-51.indd 9 04-17-2013 10.40.33