Transport och klimathotet

mellan stora tätbefolkade städer och stora föroreningar. Tvärt om ger de stora
städerna bättre möjligheter att erbjuda låga utsläpp – per person och år – om
man bara utvecklar en genomtänkt stadsplanering och skapar en fungerande
kollektivtrafik.
I den moderna och välmående mångmiljonstaden Hongkong förbrukar invånarna
mindre än 5 gigajoule per person och år för sina transporter. Det motsvarar
något mindre än energin i ett fat olja. I amerikanska städer som Houston,
Los Angeles och Detroit ligger förbrukningen på mellan 65 och 75 gigajoule per
år – alltså över tio fat olja per person och år. I Stockholm stannar konsumtionen
på omkring 15 gigajoule.
En viktig förklaring till att exempelvis Stockholm har mindre än en fjärdedel
så stora utsläpp som de amerikanska jättestäderna ligger i att uppåt 70 procent
av alla Stockholmare pendlar till jobbet med buss, tunnelbana och pendeltåg.
I stora städer finns det också förutsättningar att bygga upp effektiva och energisnåla
transportsystem, som verkligen används, på ett helt annat sätt än i
småstäder och i glesbygd.
Lastbilstrafik
När det gäller lastbilstrafiken är situationen mer komplicerad. De lätta distributionsbilarna
kan, inom överskådlig tid, ersätta dieselmotorerna med andra
motoralternativ som inte producerar nya växthusgaser. Men den tunga trafiken
på längre sträckor, har inga sådana alternativ i sikte. Där finns inga drastiska förbättringar
av motorerna eller en genomgripande bränsleförnyelse inom räckhåll.
Motorerna blir i och för sig bränslesnålare, och det finns flera exempel på mer
klimatvänliga inblandningar i dieseln. Det är dock osäkert om alternativen kan
produceras i tillräcklig mängd utan att det får andra, mer negativa konsekvenser.
De stora satsningarna på etanol som personbilsbränsle har delvis strandat på att
etanolen tar resurser från matproduktionen. Alternativ diesel bör inte hamna i
samma återvändsgränd.
Det finns också möjligheter att utveckla eldrivna lastbilar som hämtar ström
från luftkablar ovanför vägbanan. Det finns förhoppningar om att sådan eldrift
kan utvecklas i större skala på motorvägsnäten, men även här tar det lång tid
att bygga upp fungerande system i stor skala.
Så det framstår som realistiskt att räkna med att tunga lastbilar, i huvudsak,
kommer att drivas av diesel under överskådlig tid. Det ger stöd för krav på
sparsamkörning och ecodriving, men också stöd för krav på att så mycket gods
som möjligt ska flyttas från lastbilar till järnväg. Transport stöder också en sådan
utveckling. Men bara en begränsad del av allt lastbilsgods kan flyttas till
26
TRANSPORTsida 3-51.indd 26 04-17-2013 10.40.39