Transport och klimathotet

More documents

Recommendations

Info

Tvågradersmålet handlar också om en genomsnittlig temperatur på ett jordklot som i första hand täcks av oceaner. Och vatten absorberar värme. Det innebär att två grader i genomsnitt kan bli en halv grad vid havsytan, men tre grader på land. Också där sker stora variationer. Vid polerna räknar forskarna med en ökning på uppåt sex grader och i delar av Afrika kan höjningen bli ännu större – vid en genomsnittlig höjning på två grader. Vid en genomsnittlig ökning på fyra grader sker samma sak men konsekvenserna blir än mer långtgående. Bland annat höjs även vattentemperaturen så mycket att vattnet expanderar ytterligare. Det innebär att havsytan dels höjs av de smältande glaciärerna kring Nord- och Sydpolen, dels av att varmt vatten tar mer plats än kallt vatten. Enligt Världsbankens rapport kan vattenytan höjas med uppemot 1,5 meter under det här århundradet. Om alla isar kring Nordpolen, Grönland, Kanada och Alaska smälter, höjs vattennivån med omkring tio meter. Det tar dock 100-tals år innan det kan ske. Därtill kommer att växthusgaserna försurar vattnet. Det gör bland annat försämrade villkor för snäckor och andra organismer som har behov av kalk. Då undermineras också basfödan i havens ekosystem. Fisken får mindre mat. Om inget görs talar mycket för att våra barn och barnbarn först tvingas hantera alltmer kaosartade vädersystem. På det följer närmast ohanterliga konflikter, massvält och i förlängningen ökar krigsriskerna på grund av konflikter om vatten och beboeliga områden. Samtidigt höjs havsnivåerna och ställer enorma krav på investeringar i fördämningar och/eller förflyttningar av kustnära tätorter. Processen har redan startat och pågår med varierande styrka på olika håll i hela världen. Men eftersom uteblivna regn, stormar, översvämningar och andra långsamma försämringar bara undantagsvis når media, får vi ingen klar bild av katastrofens sammantagna omfattning och långsiktiga effekter. Medieintresset koncentreras till katastrofer som rör västvärlden. Ett exempel är hur orkanen Sandy drabbade USA:s östkust i oktober 2012. I själva verket borde fokus vara det motsatta. Klimatförändringarna orsakas i första hand av de rika industriländerna men deras konsekvenser bärs i första han av folken i fattiga länder. Omkring 16 procent av jordens befolkning bor i industriländer som Sverige, men dessa 16 procent står för över hälften av utsläppen av växthusgaser. Enligt FN:s utvecklingsorgan UNDP drabbas numera över 250 miljoner människor per år av klimatkatastrofer. Av dem bor 98 procent i utvecklingsländer. Där drabbas en individ av 19, medan bara en individ av 1 500 drabbas i industriländer. Katastroferna slår olika och har olika karaktär. Ibland handlar det om torka, ibland om stormar och översvämningar. En del handlar om höjda havsnivåer som hotar lågtbelägna stater som Vietnam och Bangladesh. I länder som ligger 10 TRANSPORTsida 3-51.indd 10 04-17-2013 10.40.33
intill de högsta bergen handlar i stället hoten om att glaciärerna smälter snabbt. Över två miljarder människor i Indien, Nepal och Kina bor i områden runt floder som får sitt vatten från glaciärerna i Himalaya. I Sydamerika smälter Andernas glaciärer snabbt. Sedan 1980-talet har ytan minskat med omkring 40 procent. Det får så småningom katastrofala konsekvenser för jordbruket i länder som Peru och Bolivia. I Sverige har vi i genomsnitt tillgång till 20 000 liter dricksvatten per person och år. I länderna söder om Sahara saknar hälften av befolkningen rent dricksvatten. Problemen växer i ett allt varmare Afrika där torka och brist på dricksvatten blir klimatproblemens tydligaste konsekvens. Klimatkrisen beror på de stora utsläppen av växthusgaser, i första hand koldioxid, CO 2 . De ökande utsläppen är en direkt följd av den globala ekonomins ”tillväxt” under de senaste 60 åren. Världsekonomin är idag fem gånger större än den var 1950 och antalet bilar har åttadubblats under samma period. Utsläppen är dock inte jämt fördelade över jordklotet. År 2010 stod USA:s invånare för ett genomsnittligt utsläpp av 20 ton CO 2 per person och år. I EU var utsläppen 8 ton per person, i Kina 5 ton, medan en indier släppte ut 1 ton. För att vi ska vara på den helt säkra sidan skulle alla behöva komma ner mot den indiska nivån. USA 20 ton EU 8 ton Kina 5 ton Indien 1 ton Trots att sambanden mellan klimatförändringarna och utsläpp av växthusgaser är väl kända ökar utsläppen. Under hela 1900-talet ökade CO 2 -utsläppen med omkring 2,7 procent per år. Vid sekelskiftet mot 2000-talet var problemen kända och de första internationella konferenserna hade redan ställt krav på långtgående åtgärder. Då ökade utsläppstakten ytterligare. Mellan 2000 och 2007 var ökningen 3,5 procent per år. 2009-2010 låg de på 5,9 procent per år. 11 TRANSPORTsida 3-51.indd 11 04-17-2013 10.40.34
Page 1 and 2: Transport och klimathotet Text: Mar
Page 3 and 4: Förord Sedan ett tiotal år har de
Page 5 and 6: Så här ser klimatproblemet ut Tra
Page 7: under flera perioder under årmiljo
Page 11 and 12: Landanvändning 17,4 % Byggverksamh
Page 13 and 14: FAKTARUTA 1 Växthusgaser - det nor
Page 15 and 16: Frågor: Hur ser du på möjlighete
Page 17 and 18: produktionen i hela EU ger 30 proce
Page 19 and 20: Ett antal svenska åkerier löste p
Page 21 and 22: unkerolja med lägre halter av svav
Page 23 and 24: man i högre utsträckning kör skr
Page 25 and 26: tågtrafik. I ett stort och glesbef
Page 27 and 28: Frågor: Hur kan man förändra god
Page 29 and 30: hur många arbetstillfällen det sk
Page 31 and 32: Colombia klassas som ett av världe
Page 33 and 34: Det går dock trögt med att infria
Page 35 and 36: när välståndet ökar och private
Page 37 and 38: De fem oljejättarna har en samlad
Page 39 and 40: att betala 100 miljarder dollar per
Page 41 and 42: ottslighet. Bland annat avslöjade
Page 43 and 44: aktiva om man jämför med många a
Page 45 and 46: Det utesluter inte lastbilstrafik,
Page 47 and 48: jobb. Samt en ny form av tillväxt.
Page 49: esonerade kring vem som kan bära a

Transport och klimathotet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?