Äktenskap för par med samma kön Vigselfrågor - Regeringen
Äktenskap för par med samma kön Vigselfrågor - Regeringen
Äktenskap för par med samma kön Vigselfrågor - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kortfattad historik och frågornas tidigare behandling SOU 2007:17<br />
bli obligatoriskt <strong>för</strong> alla. En sådan ordning ansågs på ett klarare sätt<br />
ge uttryck <strong>för</strong> äktenskapet som ett rent borgerligt rätts<strong>för</strong>hållande<br />
men in<strong>för</strong>des trots detta inte, fram<strong>för</strong> allt <strong>med</strong> hänvisning till de<br />
praktiska olägenheterna. Det var bara kyrkan, som ju var en del av<br />
staten, som var representerad över hela landet. Kyrkan ansvarade då<br />
också <strong>för</strong> folkbok<strong>för</strong>ingen och andra administrativa offentliga uppgifter.<br />
En ordning <strong>med</strong> allmänt obligatoriskt civiläktenskap <strong>för</strong>utsatte<br />
att det inrättades särskilda myndigheter.<br />
Under <strong>för</strong>arbetena till 1915 års lag om äktenskapets ingående och<br />
upplösning berörde den år 1909 tillsatta utredningen (Lagberedningen)<br />
5<br />
åter frågan om möjligheten att alltid kräva borgerlig vigsel.TPF FPT Enligt<br />
Lagberedningen kunde emellertid ett sådant krav bli ett kännbart<br />
tvång <strong>för</strong> många. Statistiska uppgifter visade att det övervägande<br />
flertalet <strong>för</strong>edrog den kyrkliga vigseln. Om den borgerliga formen<br />
blev obligatorisk, skulle säkerligen ett stort antal kontrahenter önska<br />
erhålla kyrklig välsignelse av sitt äktenskap. Det skulle bli <strong>för</strong>enat<br />
<strong>med</strong> både omgång och kostnader att anlita både prästen och den<br />
borgerliga myndigheten. Lagberedningen framhöll också att det<br />
hos oss inte fanns någon motsvarighet till de stridigheter mellan<br />
olika kyrkosamfund eller mellan stat och kyrka som i främmande<br />
länder kunnat åberopas till stöd <strong>för</strong> systemet <strong>med</strong> obligatoriskt<br />
civiläktenskap.<br />
År 1920 tillkom ”den nya” giftermålsbalken som ersatte ”den äldre”<br />
giftermålsbalken i 1734 års lag och viss annan lagstiftning. 1915 års<br />
lag om äktenskapets ingående och upplösning arbetades in i den nya<br />
giftermålsbalken. Genom äktenskapsreformerna 1915–1920 etablerades<br />
äktenskapet som en rent borgerlig angelägenhet, men <strong>med</strong><br />
statlig vigselbehörighet delegerad till representanter <strong>för</strong> vissa trossamfund.<br />
Frågan om obligatoriskt civiläktenskap behandlades därefter bl.a.<br />
i samband <strong>med</strong> tillkomsten av 1951 års religionsfrihetslag. Dissenterlagkommittén<br />
ansåg inte att det fanns anledning att in<strong>för</strong>a borgerlig<br />
6<br />
vigsel som enda legala form <strong>för</strong> äktenskapets ingående.TPF FPT De borgerliga<br />
vigslarna utgjorde endast en mindre andel av samtliga vigslar<br />
och det skulle vara ett allt<strong>för</strong> radikalt ingrepp att genom in<strong>för</strong>ande<br />
av obligatoriskt civiläktenskap frånta den kyrkliga vigseln dess<br />
rättsverkningar. Enligt kommitténs uppfattning var dessutom det<br />
religiösa momentet ägnat att bidra till att stärka den äktenskapliga<br />
5<br />
TP PT Lagberedningens <strong>för</strong>slag till revision av giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken I.<br />
Förslag till lag om äktenskaps ingående och upplösning m.m., Stockholm 1913, s. 279 ff.<br />
6<br />
TP PT SOU 1949:20 s. 131.<br />
110
Change language