23.09.2013 Views

Hundliv i USA - Nina Hjelmgren

Hundliv i USA - Nina Hjelmgren

Hundliv i USA - Nina Hjelmgren

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

gör vi här" slipper man höra så ofta i Los Angeles. Det är fördelen med att vara<br />

någonstans där man fortfarande söker i framtiden.<br />

Petter kom och hälsade på första gången över påsk och vi var hiskligt nervösa<br />

när vi väntade på honom på flygplatsen. Den stackaren hade ju tvingats till att<br />

flyga ensam, han hade rest tillsammans med oss en gång tidigare.<br />

- Vi ses på hemvägen, ropade han glatt till flygvärdinnan som följde honom till<br />

utgången.<br />

Vår ångest rann av oss när han berättade om sin fantastiska flygresa, att han<br />

fick sitta hos kaptenen i cockpit under hela inflygningen till Los Angeles och fått<br />

hjälpa kabinpersonalen servera mat och sälja tullfritt, han hade fått 15 kronor i<br />

dricks! Många gånger tänkte jag skriva till SAS och tacka, men tanken blev aldrig<br />

handling. Synd. För det blir inte en nästa gång. Petter kommer aldrig uppleva<br />

något liknande.<br />

Till sommaren kom han tillsammans med Maiken, han ledde henne, nu var han<br />

världsvan. Vi klämde in oss allihop i Forden och for österut, genom öken,<br />

Klippiga Bergen och prärien. Följde Santa Fé-spåret tillbaka hemåt och vann<br />

kramdjur i Las Vegas. Petter flög hem och packade, vi skulle stanna i Kalifornien<br />

och han med oss. Vi flyttade till en större lägenhet och Petter fick inte bara eget<br />

rum, utan egen toalett med dusch också. Det här var <strong>USA</strong>!<br />

Tiden gick och vi började till och med se skillnader mellan årstiderna i Los<br />

Angeles.<br />

När allt verkade frid och fröjd och vi blivit vän med vår egen vardag, undrade<br />

jag en dag om vi inte skulle köpa hund.<br />

- Aldrig i livet, sa Claes.<br />

- Du behöver inte ta hand om den alls, svarade jag föga övertygande.<br />

Vi visste båda att det var en lögn, det var klart att Claes skulle bli ensam med<br />

valpen ibland. Det visste jag också, men tyckte nog inte att jag ljög direkt för<br />

det.<br />

Jag hade pratat om att skaffa hund i flera år, Petter tyckte självfallet att det var<br />

en strålande idé. Det utnyttjade jag den där dagen i februari när jag gick in i<br />

djuraffären istället för fotohandeln och hittade ett lurvigt knyte längst ner i en<br />

trave med stålburar.<br />

9

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!