pdf-fil - Riksdagen

Grundlagsutvecklingen i Sverige
Varför en författning?
För att en stat ska kunna fungera är det nödvändigt att medborgarna är överens
om spelreglerna. Följs dessa uppfattas besluten som legitima. Lagbundenheten
är en förutsättning för rättssäkerheten och för statsskickets bestånd. Den
har av ålder gällt i Sverige. Redan i Upplandslagen från 1200-talets slut heter
det att land ska med lag byggas.
Det är naturligt att de grundläggande spelreglerna för hur de politiska
besluten ska fattas samlas i ett dokument, en författning. Praktiskt taget alla
länder har en sådan författning, som ofta kallas konstitution, i Sverige
grundlag. Det finns dock undantag. Det mest kända är Storbritannien. De
brittiska spelreglerna finns i skilda lagar och i oskriven rätt, det vill säga
praxis.
Det vanliga mönstret är alltså att samla en författning i ett dokument.
Sverige har dock fyra grundlagar, nämligen regeringsformen, successionsordningen,
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De
centrala bestämmelserna finns i regeringsformen, och det är den grundlag som
mest motsvarar författningen i andra länder.
Man ska alltså vara överens om spelreglerna. Vid tillkomsten av den
nuvarande regeringsformen framhölls också allmänt att det var angeläget med
en bred anslutning i de grundläggande frågorna.
I nästan alla länder innehåller författningen regler som har till uppgift att
främja en sådan bred anslutning. Därför är det omständligare att ändra i en
författning än i en annan lag. Det kan exempelvis krävas två parlamentsbeslut
med mellanliggande val till parlamentet, särskilt bred majoritet i parlamentet
eller folkomröstning med krav på viss minimianslutning till förslaget eller
också en kombination av dessa krav. Tanken bakom dessa regler som
försvårar eller i varje fall förlänger proceduren är just att det ska finnas en
bred anslutning till ett ändringsförslag för att det ska kunna antas. Därför är
det nödvändigt att ge utrymme för eftertanke. Det kan också vara rimligt att
folket i val eller genom en folkomröstning ska ha möjlighet att säga sin
mening. Möjligheten att ändra grundlag bör ”vara omgiven av försvårande
formaliteter, nödvändiga för att avhålla icke nog betänkta försök och att
förekomma förhastade beslut”, som redan 1809 års konstitutionsutskott
uttryckte saken.
Spelreglerna i en författning avser vilka organ som fattar besluten, hur
dessa organ bildas och hur de fördelar uppgifterna mellan sig: folket genom
sina valda representanter i parlamentet eller genom folkomröstning,
statschefen, regeringen, domstolarna, förvaltningsmyndigheterna. Det är dessa
grundläggande spelregler som ger förutsättningen för beslutens legitimitet.
Det kan tillfogas att spelreglerna är särskilt väsentliga i tider av motsättningar
och spänningar.
9