pdf-fil - Riksdagen
pdf-fil - Riksdagen
pdf-fil - Riksdagen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE<br />
Grundlagsutredningen arbetade i stor utsträckning med expert- och<br />
referensgrupper och forskaruppdrag. Ett stort antal konferenser och<br />
seminarier anordnades för att samla information och stimulera intresset för<br />
författningsfrågor. Utredningen publicerade 14 rapporter under åren 2007 och<br />
2008.<br />
Utredningen avlämnade sitt betänkande En reformerad grundlag i<br />
december 2008. Betänkandet var i alla delar enigt. Detta fick till följd att<br />
utredningens förslag passerade såväl regeringen som riksdagen i allt<br />
väsentligt oförändrade.<br />
Utredningen gjorde en grundlig genomgång av regeringsformens struktur<br />
och språk. Kapitlet om rättskipning och förvaltning delades upp på två<br />
kapitel, ett om rättskipningen och ett annat om förvaltningen. Ett nytt kapitel<br />
om kommunerna tillkom. Omflyttningar och uppdelningar av bestämmelserna<br />
gjordes i förtydligande syfte.<br />
Utredningens förslag berörde praktiskt taget alla områden som behandlas i<br />
regeringsformen och anslutande lagstiftning, men ingen enskild ändring kan<br />
sägas vara av mer genomgripande karaktär. De viktigaste ändringarna ska<br />
redovisas i det följande.<br />
Ett tydligt perspektiv i förslagen är betoningen av domstolarnas och<br />
domarnas roll i det konstitutionella systemet. Som nyss framhölls får<br />
domstolarna ett eget kapitel. Detta görs för att markera domstolarnas och<br />
domarnas särställning i det konstitutionella systemet. Det nya kapitlet ges ett<br />
innehåll som med några mindre förändringar motsvarar de bestämmelser om<br />
domstolarna och domarna som hittills har funnits i kapitlet om rättskipning<br />
och förvaltning. Regeringen ska utnämna de ordinarie domarna. Men<br />
förfarandet vid domarutnämningarna ändras genom vanlig lagstiftning så att<br />
domarnas självständiga ställning understryks. En förstärkning av<br />
förhandsgranskningen av lagförslagen är att Lagrådet inte som hittills bör<br />
utan ska granska i princip alla lagförslag inom ett utökat område av<br />
lagstiftningen. Vidare har den långdragna diskussionen om<br />
uppenbarhetsrekvisitet (se ovan s. 16) slutligen lett till att detta tagits bort ur<br />
lagprövningsbestämmelserna. Föreskrifter som beslutats av riksdag och<br />
regering behöver inte längre strida uppenbart mot grundlag eller någon annan<br />
överordnad författning eller ha tillkommit i uppenbar strid mot stadgad<br />
ordning för att sättas åsido av en domstol eller ett annat offentligt organ.<br />
Slutligen kan nämnas att bestämmelserna förenklas om hur makten att besluta<br />
om lagar och andra föreskrifter fördelas mellan riksdagen och regeringen.<br />
Den utbyggnad av fri- och rättighetsreglerna som skedde framför allt 1976,<br />
1979 och 1994 har fortsatt 2010. Diskrimineringsskyddet utvidgas till att även<br />
avse sexuell läggning. Vidare tas en bestämmelse in i regeringsformen om att<br />
en rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. Bestämmelsens<br />
förebild är artikel 6 i Europakonventionen, men den har i regeringsformen fått<br />
ett bredare tillämpningsområde. Bestämmelsen om egendomsskydd ändras<br />
och tydliggör nu huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och<br />
annat sådant förfogande. I propositionen har infogats en bestämmelse som<br />
utarbetats av en annan kommitté, Integritetsskyddskommittén. Den innebär att<br />
var och en är skyddad gentemot det allmänna mot sådana betydande intrång i<br />
19