pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
20
den personliga integriteten som sker utan samtycke och innebär övervakning
eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.
Några av förändringarna har det gemensamma syftet att stärka riksdagens
ställning i förhållande till regeringen. Viktigast av dessa är införandet av en
obligatorisk omröstning om statsministern efter varje val. Hittills har en
regering kunnat sitta kvar efter ett val, oavsett utgången, om statsministern
ansett att det finns parlamentariska förutsättningar för detta. Vidare stärks
förutsättningarna för konstitutionsutskottets granskning av regeringen.
Utskottet ges en uttrycklig rätt att få ut alla handlingar från regeringen som
utskottet anser nödvändiga för sin granskning. Hittills har denna skyldighet
för regeringen endast gällt protokollen i regeringsärendena och handlingar
som hör till dessa.
Den hittillsvarande grundlagsregleringen av kommunernas ställning har
kritiserats för att vara alltför kortfattad och otydlig. Som svar på denna kritik
ägnas kommunerna ett nytt kapitel i den reviderade regeringsformen, som
redan framgått. Härigenom har man velat markera kommunernas betydelse
för det svenska samhällsskicket. I kapitlet har regler samlats som redan finns i
regeringsformen på olika ställen. Men det finns också nya bestämmelser. Ett
exempel på detta är bestämmelsen att en inskränkning i den kommunala
självstyrelsen aldrig bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de
ändamål som har föranlett den. En länge omstridd fråga har varit
grundlagsenligheten av den kommunala skatteutjämningen. Problemet får nu
sin lösning genom att en bestämmelse införs som innebär att kommunerna i
lag får åläggas att bidra till kostnaden för andra kommuners angelägenheter.
En förutsättning för ett sådant åläggande är att det syftar till att uppnå
likvärdiga ekonomiska villkor mellan kommunerna.
Slutligen ska nämnas att det internationella perspektivet fått en viss
uppmärksamhet i revisionen av regeringsformen. Som den viktigaste
förändringen på det internationella området framstår att medlemskapet i
Europeiska unionen skrivits in i inledningskapitlet. Bestämmelsen innehåller
dock inte något om de konstitutionella konsekvenserna av medlemskapet. Det
konstateras bara kort och gott att Sverige är medlem i Europeiska unionen. I
bestämmelsen anges vidare att Sverige även deltar i internationellt samarbete
inom ramen för bland annat Förenta nationerna och Europarådet.
Nya grundlagar för yttrandefriheten
Tryckfriheten var utsatt för svåra påfrestningar under andra världskriget.
Regeringen utnyttjade de legala möjligheter som fanns, enligt tryckfrihetsförordningen,
att hindra pressens publicering och spridning av åsikter som kunde
uppfattas som provokativa av de krigförande länderna, framför allt av Nazi-
Tyskland. Men det stannade inte vid detta. Även genom rådgivning, som ofta
innebar påtryckningar, försökte man styra nyhetsförmedlingen i pressen.
Det var därför naturligt att det i krigets slutskede tillsattes en utredning
som fick till uppgift att se över den gällande tryckfrihetsförordningen som
härstammade från 1812. Utredningen gick hårt åt krigsårens presspolitik, och
avsikten med dess förslag var att förhindra inskränkningar av det slag som