pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
18
oberoende när det gäller att genomföra revisionen garanteras av bestämmelser
i regeringsformen som infördes 2002.
Inom riksdagen har ett mer eller mindre kontinuerligt utredningsarbete
pågått beträffande riksdagens arbetsformer. Av vikt är den omläggning av
budgetåret och budgetbehandlingen som beslutades 1994. Budgetåret sammanfaller
sedan 1997 med kalenderåret, precis som inom EU. Budgetpropositionen
ska lämnas på hösten, och finansutskottet har fått en förstärkt ställning.
Rätten för ledamöterna att ställa frågor och interpellationer till statsråden
förändrades grundligt 1996 efter flera års försöksverksamhet. En frågestund
varje vecka med muntliga frågor från riksdagsledamöterna och direkta svar
från statsråden infördes. Ledamöterna kan när som helst under året ställa
skriftliga frågor till statsråden som besvarar dem skriftligt. I utskottens
uppgifter ingår sedan 2001 också att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut på
sina områden. De många ändringarna ledde till att en revidering av hela
riksdagsordningen genomfördes 2003.
Total översyn av regeringsformen
Åren strax före och efter sekelskiftet 2000 kännetecknades av en livligare och
mer principiellt inriktad konstitutionell debatt än på länge. Bränsle till denna
debatt tillfördes genom undersökningar som genomfördes på såväl offentligt
som privat initiativ. År 1997 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté,
Demokratiutredningen, med uppgift att belysa de nya förutsättningar, problem
och möjligheter som det svenska folkstyret stod inför under 2000-talet.
Utredningen engagerade en rad samhällsforskare för att undersöka demokratiutvecklingen
och den publicerade inte mindre än 32 småskrifter och 13 forskarvolymer.
Utredningens slutbetänkande innehöll åtskilliga principiella
ställningstaganden men bara ett fåtal slutsatser med bäring på konkreta konstitutionella
frågeställningar.
Bland de privata organisationer som engagerat sig på detta område bör
särskilt nämnas Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). SNS bildade
1994 ett demokratiråd som med skiftande sammansättning årligen publicerar
en rapport. SNS har också genomfört ett projekt om Sveriges konstitutionella
vägval. Inom projektet publicerades ett tjugotal böcker och småskrifter.
Projektet avslutades 2004 med utgivandet av rapporten Demokratins grundlag
där slutsatsen var att Sverige behöver en ny grundlag.
Regeringen svarade på den bredare diskussionen i grundlagsfrågor genom
att tillsätta en parlamentarisk utredning med alla riksdagens sju partier
representerade. Utredningens uppgift var att göra en samlad översyn av
regeringsformen. Grundlagsutredningens arbete skulle framför allt
koncentreras på att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka
medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och att höja
valdeltagandet. I direktiven framhölls att kommittén hade vida ramar för sitt
arbete och var i princip oförhindrad att ta upp alla frågor som kunde anses
falla inom ramen för uppdraget. Någon total författningsreform skulle det
dock inte vara fråga om. Uppdraget omfattade inte de grundläggande
principer för statsskicket som slås fast i regeringsformens inledande kapitel.