pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
En omröstning om riksdagens förtroende för regeringen kan komma till
stånd utan denna procedur. Regeringen kan exempelvis förklara att den
kommer att avgå eller besluta om extra val, om den lider nederlag i riksdagens
omröstning om ett visst förslag, det må gälla en lag eller en annan fråga. I ett
sådant läge sägs regeringen ha ställt kabinettsfråga. En sådan situation
inträffade den 15 februari 1990, då regeringen avgick sedan riksdagen hade
avvisat regeringens förslag till bland annat lönestopp och tvångsmedling.
En viktig del av riksdagens kontroll är den granskning av statsrådens
tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning som
konstitutionsutskottet (KU) ska utföra och rapportera om till riksdagen
(RF 13:1–2). Tanken med denna granskning är att den i främsta rummet ska
vara konstitutionellt och administrativt inriktad, inte politiskt.
KU ska minst en gång om året avge ett granskningsbetänkande. Numera
sker det två gånger om året. På hösten redovisas den granskning av
administrativ praxis i regeringen som utskottet självt initierat. Vårbetänkandet
ägnas åt de granskningsärenden som anmälts av enskilda ledamöter. Dessa
ärenden gäller som regel åtgärder som vidtagits av statsråden. Vårbetänkandet
blir regelmässigt underlag för en omfattande debatt i kammaren.
KU har ännu en principiellt viktig funktion i kontrollen av regeringen,
nämligen att fatta beslut i fråga om åtal mot statsråd (RF 13:3). Statsråden
handlar i sin verksamhet under ett allmänt straffrättsligt ansvar, men ansvar
kan utdömas bara om ett statsråd anses ha ”grovt” åsidosatt sin tjänsteplikt.
Åtal väcks direkt i Högsta domstolen. KU kan begära hjälp av Justitieombudsmannen
(JO) med förundersökningen. JO är också skyldig att utföra
åtalet. Inget åtal har väckts under den nuvarande regeringsformens tid.
Till de parlamentariska kontrollinstituten kan man också hänföra frågeinstituten,
interpellationer och frågor (RF 13:5). Riksdagsledamöternas
interpellationer och frågor ska riktas till ett statsråd och gälla statsrådets
tjänsteutövning. Frågeinstituten regleras närmare i 6 kap RO. Där framgår
bland annat att interpellationer besvaras muntligt av respektive statsråd och
följs av en debatt där också andra ledamöter än den som ställt interpellationen
kan delta. Frågor ställs antingen skriftligt och besvaras då skriftligt av
statsråden eller muntligt vid en frågestund i kammaren och besvaras då direkt
av ett statsråd. Skriftliga frågor kan ställas till statsråden oavsett om riksdagen
är i session eller inte.
Vissa kontrollinstitut är från riksdagens synpunkt mer indirekta och utförs
av valda politiskt oberoende tjänstemän, nämligen Riksdagens fyra
ombudsmän (justitieombudsmännen, JO) och Riksrevisionens tre
riksrevisorer. JO väljs på fyra år med möjlighet till omval. JO kontrollerar
tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra föreskrifter (RF 13:6,
RO 8:11). Vem som helst kan anmäla klagomål mot myndigheter till JO, men
ombudsmännen tar också själva initiativ till undersökningar. JO kan rikta
kritik mot handläggningen av en fråga hos en domstol eller en
förvaltningsmyndighet. Om allvarligare fel blivit begångna av en domare eller
en tjänsteman kan han eller hon åtalas av JO. Ombudsmannainstitutionen har
blivit förebild för likartade granskningsorgan i en lång rad andra länder.
43