pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
nödrätt, riskerar man att fattade beslut inte respekteras som legitima. Det kan
dessutom bli lättare för landsförrädiska grupper att gripa makten.
I stället har man valt att i fredstid skapa konstitutionella regler som så långt
det är möjligt medför att de offentliga organen kan agera inom grundlagens
ram även i krislägen. Sådana regler är samlade i regeringsformens femtonde
kapitel.
Riksdagen ska kallas till sammanträde om riket kommer i krig eller
krigsfara (RF 15:1). Riksdagens beslutskompetens kan emellertid överlåtas
till en proportionellt sammansatt krigsdelegation (RF 15:2–3). Denna består
av talmannen och femtio andra ledamöter (RO 8:15). Delegationen har
vidsträckt kompetens och kan bland annat fungera som organ i exil, det vill
säga utanför landets gränser.
Skulle både riksdagen och dess krigsdelegation under ett krig inte kunna
fungera, kan regeringen överta riksdagens uppgifter, i den utsträckning det
behövs för att skydda riket och slutföra kriget. Regeringen kan då fungera i
exil både som lagstiftande och som styrande makt. Endast grundlagarna,
riksdagsordningen och lagen om val till riksdagen är undantagna från dess
kompetens att besluta (RF 15:5).
Uppgifter som normalt ligger på regeringen kan i stor omfattning överlåtas
till underordnade myndigheter. Även för kommunerna medger
regeringsformen vissa speciella arrangemang (RF 15:12).
Regeringsformen innehåller en grundregel om hur svenska offentliga organ
ska förhålla sig på ockuperat område. Där sägs att de ska handla på det sätt
som bäst gagnar försvarsansträngningarna och motståndsverksamheten samt
civilbefolkningens skydd och svenska intressen i övrigt. Inte i något fall får
ett offentligt organ besluta eller vidta någon åtgärd som i strid med folkrättens
regler ålägger någon medborgare att lämna ockupationsmakten bistånd. Val
till riksdagen och till beslutande kommunala församlingar får inte hållas på
ockuperat område. Varken riksdagen eller regeringen, inte heller
krigsdelegationen, får fatta beslut på ockuperat område. Över huvud taget
förbjuder regeringsformen riksdagens ledamöter och statsråden att utöva
några befogenheter på ockuperat område (RF 15:9).
Under krig bör statschefen följa regeringen (RF 15:10). Om statschefen
befinner sig på ockuperat område eller på en annan ort än regeringen får han
eller hon inte fullgöra sina funktioner som statschef.
Kapitlet innehåller också regler som är anpassade till den nuvarande
säkerhetspolitiska situationen och det förhållandet att Sverige deltar med
militära förband i fredsbevarande styrkor och andra internationella uppdrag. I
nära anknytning till FN-stadgans och folkrättens regler har regeringen rätten
att sätta in rikets försvarsmakt för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige
eller för att hindra en kränkning av Sveriges territorium. När det gäller att
hindra kränkningar av territoriet i fred eller under krig mellan främmande
stater får regeringen uppdra åt Försvarsmakten att använda våld i enlighet
med internationell rätt (RF 15:13). Däremot krävs riksdagens medgivande för
att sända svenska väpnade styrkor till andra länder eller i övrigt sätta in
sådana styrkor (RF 15:16).
45