pdf-fil - Riksdagen
pdf-fil - Riksdagen
pdf-fil - Riksdagen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Parlamentarism<br />
GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE<br />
Parlamentarism innebär att regeringen ska ha parlamentets förtroende eller i<br />
varje fall tolereras av detta. En majoritet i parlamentet ska alltid kunna tvinga<br />
en regering att avgå, men regeringen har i Sverige liksom i de flesta andra<br />
parlamentariska länder ett motmedel, nämligen att utlysa extra val. Regeringens<br />
reella maktställning skiftar med dess underlag i parlamentet och med de<br />
partikonstellationer som finns. Har regeringen majoritet är makten koncentrerad<br />
till regeringen. Syftet är att regeringen, så länge den tolereras av parlamentet<br />
och inom den ram som parlamentets beslut bildar, ska kunna handla<br />
med kraft och snabbhet.<br />
Kommunal självstyrelse<br />
Folkstyrelsen förverkligas inte bara genom ett representativt och parlamentariskt<br />
statsskick utan också genom kommunal självstyrelse. Denna anses så<br />
väsentlig att grunddragen anges i regeringsformen – så svarar också kommuner<br />
och landsting för en mycket stor del av den offentliga sektorn.<br />
Kommunerna på lokal och regional nivå, det vill säga kommuner och<br />
landsting, har fått ett eget kapitel i den reformerade regeringsformen från<br />
2010, kapitel 14.<br />
Maktutövningens lagbundenhet<br />
Enligt regeringsformens portalparagraf utövas den offentliga makten under<br />
lagarna. Här fastslås alltså den gamla principen om all maktutövnings lagbundenhet.<br />
Den gäller inte bara domstolar och förvaltningsmyndigheter utan även<br />
regering och riksdag. Den gäller på det kommunala området i lika hög grad<br />
som på det statliga. Samma syfte har bestämmelsen att domstolar och förvaltningsmyndigheter<br />
och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska<br />
beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet<br />
(RF 1:9).<br />
Grundläggande mål för den offentliga verksamheten<br />
Vissa grundläggande mål för politiken fastslås i andra paragrafen i inledningskapitlet<br />
(RF 1:2) och den brukar därför kallas för målsättningsparagrafen.<br />
Innehållet i bestämmelsen är sådant att man får förutsätta att det accepteras<br />
av de allra flesta invånarna i Sverige.<br />
Paragrafen föreskriver att den offentliga makten ska utövas med respekt<br />
för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och<br />
värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska<br />
vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det<br />
allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social<br />
omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det sägs vidare att<br />
det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för<br />
nuvarande och kommande generationer.<br />
Enligt målsättningsbestämmelsen ska det allmänna verka för att<br />
demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna<br />
23