pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
Dessa rättigheter kan få en stor del av sitt innehåll genom vanlig lag,
ibland en helt avgörande del. Skyddet för rätten till fackliga stridsåtgärder kan
inskränkas genom lag eller avtal (RF 2:14). Skyddet mot att tvingas avstå sin
egendom genom expropriation och mot att tåla inskränkningar i användningen
av mark eller byggnader viker när det krävs för att tillgodose angelägna
allmänna intressen (RF 2:15 st. 1). Den som tvingas att avstå från egendom
ska få full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den
för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på
sådant sätt att pågående markanvändning avsevärt försvåras eller att
betydande skada uppkommer. Ersättningen i dessa fall ska bestämmas enligt
grunder som anges i lag (RF 2:15 st. 2). Vid inskränkningar i användningen
av mark eller byggnader som görs av hälsoskydds- eller säkerhetsskäl är
rätten till ersättning dock inte garanterad i regeringsformen (RF 2:15 st. 3).
I bestämmelsen om närings- och yrkesfrihet (RF 2:17) heter det att
begränsningar får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen.
Där sägs också att sådana begränsningar aldrig får ha till syfte enbart att
ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Regeln kan ses som ett visst
skydd för den fria konkurrensen.
Rätten till kostnadsfri grundläggande utbildning (RF 2:18 st. 1) är i strikt
mening absolut. Men bara de barn som omfattas av den allmänna skolplikten
har denna rätt, och skolplikten kan inte bara utvidgas utan också inskränkas
genom vanlig lag.
Regeringsformens regler om fri- och rättigheter gäller till övervägande del
för ”var och en”, det vill säga även för utlänningar som vistas här. Vissa
bestämmelser omfattar dock endast svenska medborgare, exempelvis skyddet
mot åsiktregistrering (RF 2:3), skyddet mot landsförvisning eller annat hinder
för att resa in i landet (RF 2:7 st. 1), rörelsefriheten inom landet (RF 2:8 st. 1).
När rättighetsskyddet gäller för både svenska och andra länders medborgare
kan dock grundlagsskyddet vara svagare för andra länders medborgare än för
svenska. Flera av fri- och rättigheterna kan begränsas för utländska
medborgare genom lag utan att man tillämpar merparten av de bestämmelser
som uppställer särskilda villkor för att en begränsning ska kunna godtas
(RF 2:25).
Riksdagen
Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter (RF 3:2). De väljs samtidigt
genom fria, hemliga och direkta val. Röstning sker på parti, men det
finns möjlighet för väljarna att avge en särskild personröst genom att kryssa
för en av kandidaterna på valsedeln (RF 3:1). Rösträtt vid riksdagsval har
varje svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i Sverige
och som har fyllt 18 år senast på valdagen. För att kunna väljas gäller samma
villkor som för rösträtt (RF 3:4).
För val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar (RF 3:5, ValL 4:2).
Av de 349 mandaten är 310 fasta valkretsmandat som tilldelas valkretsarna i
förhållande till antalet röstberättigade inom varje valkrets (RF 3:6).
29