pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
42
Lagprövning
Domstolarna och andra rättstillämpande offentliga organ har som en viktig
konstitutionell uppgift att avgöra om de politiska organen har överskridit de
gränser som grundlagarna drar upp för deras beslut om föreskrifter. De ska
vid sin tillämpning av en föreskrift kontrollera att den inte står i strid med en
bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning och att stadgad
ordning har följts i alla väsentliga hänseenden vid regelns tillkomst. Om så
inte är fallet får föreskriften inte tillämpas. Detta förfarande kallas lagprövning
(eller normprövning) och ska tillämpas på samma sätt oavsett om det är
riksdagen, regeringen eller en myndighet som beslutat föreskriften. Men
enligt lagprövningsbestämmelserna ska det särskilt beaktas att riksdagen är
folkets främsta företrädare och att grundlag går före vanlig lag
(RF 11:14, 12:10).
Riksdagens kontrollmakt
Redan riksdagens fortlöpande verksamhet med lag-, budget- och organisationsfrågor
med mera innebär en form av kontroll av den offentliga verksamheten.
Varje sakbehandling förutsätter en bedömning av rådande förhållanden
och därmed oftast en granskning av tidigare verksamhet på området. Inte
minst utskotten har här en viktig uppgift. Härtill kommer den numera grundlagsfästa
uppgiften för riksdagens utskott att följa upp och utvärdera riksdagsbesluten
inom sina respektive ämnesområden (RF 4:8).
Ett centralt inslag i den parlamentariska kontrollen är reglerna om
regeringens avgångsskyldighet. Dessa är konstruerade så att riksdagen kan
förklara att ett statsråd inte har riksdagens förtroende (RF 13:4). Ett statsråd
som drabbas av en misstroendeförklaring ska avskedas (RF 6:7). Är
förklaringen riktad mot statsministern, ska alla statsråden avskedas (RF 6:9).
Det är talmannen som fattar beslutet om avskedanden (se s. 32).
Det finns emellertid två inskränkningar i skyldigheten att avgå.
För det första ska talmannens beslut i regel anstå tills en vecka har förflutit
från misstroendeförklaringen, och under den veckan kan regeringen upphäva
verkan av förklaringen genom att besluta om extra val. Denna rätt har
regeringen oavsett om misstroendeförklaringen gäller statsministern eller ett
annat statsråd. Regeln om anstånd gäller dock inte i de fall då regeringen inte
har rätt att besluta om extra val (se s. 30).
För det andra ska regeringsledamöterna, om de alla har avskedats, stanna
kvar i sina befattningar tills en ny regering har tillträtt (RF 6:11). Den gamla
regeringen är då en övergångsregering.
En votering om en misstroendeförklaring följer en särskild procedur. Ett
yrkande måste väckas av minst en tiondel av ledamöterna, det vill säga av
minst 35 ledamöter. Det ska inte beredas i utskott. För bifall krävs en absolut
majoritet bland alla ledamöterna, det vill säga minst 175 ledamöter. Inget
yrkande om misstroendeförklaring har hittills gått igenom i riksdagen.
Yrkanden har väckts vid fem tillfällen.