pdf-fil - Riksdagen
pdf-fil - Riksdagen
pdf-fil - Riksdagen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE<br />
42<br />
Lagprövning<br />
Domstolarna och andra rättstillämpande offentliga organ har som en viktig<br />
konstitutionell uppgift att avgöra om de politiska organen har överskridit de<br />
gränser som grundlagarna drar upp för deras beslut om föreskrifter. De ska<br />
vid sin tillämpning av en föreskrift kontrollera att den inte står i strid med en<br />
bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning och att stadgad<br />
ordning har följts i alla väsentliga hänseenden vid regelns tillkomst. Om så<br />
inte är fallet får föreskriften inte tillämpas. Detta förfarande kallas lagprövning<br />
(eller normprövning) och ska tillämpas på samma sätt oavsett om det är<br />
riksdagen, regeringen eller en myndighet som beslutat föreskriften. Men<br />
enligt lagprövningsbestämmelserna ska det särskilt beaktas att riksdagen är<br />
folkets främsta företrädare och att grundlag går före vanlig lag<br />
(RF 11:14, 12:10).<br />
<strong>Riksdagen</strong>s kontrollmakt<br />
Redan riksdagens fortlöpande verksamhet med lag-, budget- och organisationsfrågor<br />
med mera innebär en form av kontroll av den offentliga verksamheten.<br />
Varje sakbehandling förutsätter en bedömning av rådande förhållanden<br />
och därmed oftast en granskning av tidigare verksamhet på området. Inte<br />
minst utskotten har här en viktig uppgift. Härtill kommer den numera grundlagsfästa<br />
uppgiften för riksdagens utskott att följa upp och utvärdera riksdagsbesluten<br />
inom sina respektive ämnesområden (RF 4:8).<br />
Ett centralt inslag i den parlamentariska kontrollen är reglerna om<br />
regeringens avgångsskyldighet. Dessa är konstruerade så att riksdagen kan<br />
förklara att ett statsråd inte har riksdagens förtroende (RF 13:4). Ett statsråd<br />
som drabbas av en misstroendeförklaring ska avskedas (RF 6:7). Är<br />
förklaringen riktad mot statsministern, ska alla statsråden avskedas (RF 6:9).<br />
Det är talmannen som fattar beslutet om avskedanden (se s. 32).<br />
Det finns emellertid två inskränkningar i skyldigheten att avgå.<br />
För det första ska talmannens beslut i regel anstå tills en vecka har förflutit<br />
från misstroendeförklaringen, och under den veckan kan regeringen upphäva<br />
verkan av förklaringen genom att besluta om extra val. Denna rätt har<br />
regeringen oavsett om misstroendeförklaringen gäller statsministern eller ett<br />
annat statsråd. Regeln om anstånd gäller dock inte i de fall då regeringen inte<br />
har rätt att besluta om extra val (se s. 30).<br />
För det andra ska regeringsledamöterna, om de alla har avskedats, stanna<br />
kvar i sina befattningar tills en ny regering har tillträtt (RF 6:11). Den gamla<br />
regeringen är då en övergångsregering.<br />
En votering om en misstroendeförklaring följer en särskild procedur. Ett<br />
yrkande måste väckas av minst en tiondel av ledamöterna, det vill säga av<br />
minst 35 ledamöter. Det ska inte beredas i utskott. För bifall krävs en absolut<br />
majoritet bland alla ledamöterna, det vill säga minst 175 ledamöter. Inget<br />
yrkande om misstroendeförklaring har hittills gått igenom i riksdagen.<br />
Yrkanden har väckts vid fem tillfällen.