pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
samfällighet (RF 10:8). Här syftas bland annat på samarbete med grannländer
i frågor som tullbevakning och kriminalvård.
Beslut om överlåtelse av de nu nämnda befogenheterna kan fattas av
riksdagen om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av
riksdagens samtliga ledamöter röstar för beslutet. Alternativt kan beslutet
fattas enligt reglerna om grundlagsändring, det vill säga genom två beslut i
riksdagen med val emellan, med möjlighet också till en beslutande
folkomröstning om minst en tredjedel av riksdagsledamöterna röstar för det.
Riksdagen kan besluta att framtida ändringar i en internationell
överenskommelse som införlivats i svensk rätt automatiskt ska gälla i Sverige.
En bestämmelse i regeringsformen gör detta möjligt. Ett krav i bestämmelsen
är att den framtida ändringen är av begränsad omfattning. Beslutet fattas i
samma ordning som gäller för andra överlåtelser (RF 10:9).
Sverige och EU
När Sverige ansökte om inträde i EU stod det från början klart att de dåvarande
reglerna om internationell överlåtelse av beslutsbefogenheter inte medgav
en så vidsträckt överlåtelse som anslutningen krävde. Ett väsentligt drag hos
EU är att unionens organ på de områden som överlåtelsen omfattar ska kunna
besluta föreskrifter med omedelbar och direkt verkan i medlemsländerna.
Sådana föreskrifter ska också sätta medlemsländernas egna föreskrifter åt
sidan, i den mån dessa efter sin lydelse skulle kollidera med unionens regler.
Lösningen blev att genomföra en ändring av regeringsformen inriktad just
på EU. Ett motiv till denna begränsning var att man inte ville öppna dörren
för så vittgående befogenhetsöverlåtelser till andra internationella organ.
I grundlagstexten finns två viktiga villkor inskrivna för överlåtelser av
beslutanderätt inom ramen för samarbetet i EU (RF 10:6 st. 1). Det första är
att överlåtelsen inte får avse beslutanderätt som rör principerna för
statsskicket. Regleringen på denna punkt går tillbaka till uttalanden som KU
gjorde vid införandet av bestämmelsen. KU betonade då bland annat att
riksdagens ställning som det främsta statsorganet inte fick urholkas i väsentlig
grad genom överlåtelse av normgivningsbefogenheter. Utskottet pekade också
på den fria åsiktbildningens stora betydelse för vårt statsskick och på den
viktiga roll som offentlighetsprincipen och meddelarfriheten spelar i detta
sammanhang. Det andra villkoret är att unionen har ett fri- och
rättighetsskydd motsvarande det som ges i regeringsformen och i
Europakonventionen (se s. 25 f.). Regleringen i grundlagen utgår från
förutsättningen att EU:s rättsbildande organ inte kan tillägna sig någon
kompetens utöver den som medlemsstaterna har givit dem genom
anslutningsfördragen och genom senare fördrag.
För att riksdagen ska kunna överlåta beslutsbefogenheter inom ramen för
samarbetet inom EU krävs en kvalificerad majoritet av samma slag som för
andra befogenhetsöverlåtelser. Minst tre fjärdedelar av de röstande och mer
än hälften av riksdagens samtliga ledamöter måste stå bakom beslutet.
Alternativt finns möjligheten att fatta beslutet på samma sätt som
39