pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
46
Riksdagsordningen
Regeringsformens fjärde kapitel innehåller vissa grundläggande bestämmelser
om riksdagens arbete och arbetsformer. De viktigaste bestämmelserna i övrigt
finns i riksdagsordningens huvudbestämmelser, medan detaljföreskrifterna
placerats i dess tilläggsbestämmelser. En ändring av huvudbestämmelserna
sker antingen genom ett beslut med kvalificerad majoritet eller i samma ordning
som en grundlagsändring men utan möjlighet till folkomröstning (se s.
34). Tilläggsbestämmelserna ändras på samma sätt som vanlig lag.
Riksmöten
Riksdagen sammanträder till riksmöte varje år (RF 4:1). Efter ett val, ordinarie
eller extra, samlas riksdagen till riksmöte på femtonde dagen efter valdagen.
Det får dock ske tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har
kungjorts (RF 3:10). Det innebär att riksdagen efter ett ordinarie val i regel
samlas i början av oktober. Under år då ordinarie val inte hålls, inleds ett nytt
riksmöte på den dag i september som riksdagen fastställt vid föregående riksmöte
(RO 1:2).
Ett riksmöte öppnas vid ett särskilt sammanträde med kammaren. Vid detta
sammanträde förklarar statschefen på talmannens begäran riksmötet öppnat.
Statsministern avger därefter en regeringsförklaring, om inte ett
regeringsskifte lägger hinder i vägen (RO 1:4).
Ett riksmöte ska pågå till dess att nästa riksmöte börjar. Efter samråd med
riksdagsstyrelsen (se nästa avsnitt) beslutar talmannen om vilka uppehåll i
kammarens arbete på en vecka eller längre tid som ska göras. Längre uppehåll
förekommer under sommaren och i samband med jul och nyår. Talmannen
kan också besluta att avbryta ett sådant uppehåll. Talmannen ska göra det, om
regeringen eller minst 115 riksdagsledamöter begär det (RO 2:6).
Talmannen och riksdagsstyrelsen
Talmannen, riksdagens främste representant, väljs för en hel valperiod
(RF 4:2). Det innebär i regel för en tid av fyra år. Talmannen utses vid riksdagens
första sammanträde under valperioden (RO 8:1). Samtidigt väljs en
förste, en andre och en tredje vice talman.
Talmannen har betydelsefulla uppgifter. Han eller hon leder riksdagens
arbete (RO 1:5) och kammarens sammanträden (RO 2:1). Talmannen kan
dock överlåta åt en vice talman att leda ett sammanträde. Talmannens uppdrag
att leda riksdagens arbete innebär framför allt att ansvara för planeringen av
detta. Vid kammarens sammanträden är talmannen ordförande. Talmannen
ska vaka över att debattreglerna följs och att väckta förslag inte strider mot
grundlagarna eller riksdagsordningen (RO 2:9). I debatten i kammaren får
talmannen inte yttra sig i en sakfråga eller delta i omröstningarna (RO 2:1).
Talmannens uppdrag som ledamot utövas av en ersättare. Däremot får de vice
talmännen, som inte har någon tjänstgörande ersättare, delta i en omröstning,
när de leder kammarens sammanträden. Tidigare har nämnts att talmannen