pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
Det finns 15 ständiga utskott i riksdagen. Konstitutionsutskottet och
finansutskottet har särskilda uppgifter och är angivna redan i regeringsformen
(RF 4:3). Övriga utskott är namngivna först i riksdagsordningen (RO 4:2,
4.2.1). Varje utskott ska bestå av ett udda antal ledamöter, lägst 15 (RO 4:3).
För närvarande är antalet 17. Härtill kommer minst lika många suppleanter
(RO 7:8). Utskotten väljs för riksdagens valperiod (RO 4:2). Varje utskott
väljs för sig. Valen sker praktiskt taget alltid med en för partierna gemensam
lista, som alla ledamöter, eller alla utom en ledamot, i riksdagens
valberedning kommit fram till (RO 7:3). Vid fördelningen av platserna ser
man till att partierna i huvudsak blir representerade i utskotten i förhållande
till sin storlek i kammaren.
Vid budgetbehandlingen har finansutskottet ett stort ansvar och en
samordnande roll. Utöver sin uppgift att bereda ärenden om allmänna
riktlinjer för den ekonomiska politiken och för budgeten samt ärenden som
rör Riksbankens verksamhet ska utskottet bereda förslagen till ramar för
utgiftsområden (RO 4:5). Utgiftsramarna fastställs av riksdagen och är bindande
för utskotten (se s. 37). Vidare ska finansutskottet ha möjlighet att yttra
sig, innan ett annat utskott lämnar ett betänkande i ett ärende, om förslaget i
betänkandet kan innebära betydande framtida återverkningar på de offentliga
utgifterna och inkomsterna (RO 4:8). Finansutskottets rätt att i ekonomiskpolitiskt
syfte väcka förslag i ett ämne som hör till ett annat utskotts
beredningsområde bör ses i detta sammanhang (RO 3:7).
En viktig regel för utskottsberedningen är att en statlig myndighet är
skyldig att lämna upplysningar och lämna yttrande till ett utskott, när utskottet
begär det. En sådan begäran kan göras av en minoritet av minst 5 ledamöter i
utskottet (RO 4:11). Till de statliga myndigheterna räknas även Lagrådet (se
ovan s. 36).
Utskottssammanträdena är inte offentliga. Ett utskott kan dock ordna
offentliga utfrågningar för att skaffa upplysningar (hearingar) (RO 4:13).
Sådana öppna utskottsutfrågningar har blivit allt vanligare under senare år.
Vid oenighet inom ett utskott sker beslutet genom omröstning. Ordföranden
har utslagsröst vid lika röstetal. En ledamot som förlorat i en
omröstning har reservationsrätt (RO 4:15).
Ärendenas avgörande
Ett utskottsbetänkande ska normalt bordläggas vid två sammanträden i kammaren,
innan det tas upp till debatt och avgörande (RO 5:1). I debatten är
varje ledamot och statsråd tillförsäkrad rätten att yttra sig (RF 4:6 st. 1). Ett
stort antal ärenden är inte kontroversiella och då är debatt som regel onödig.
Ett ärende kan avgöras genom ja- och nejrop, så kallad acklamation, men
varje ledamot kan alltid få till stånd en omröstning. En omröstning ska också
alltid företas om det krävs kvalificerad majoritet för beslut (RO 5:4). Finns
det fler än två yrkanden på samma beslutspunkt används eliminationsmetoden
(RO 5:6). Enligt denna tas yrkandena bort undan för undan på så sätt att två
yrkanden alltid ställs mot varandra. Det som vinner går vidare till nästa
omröstning till dess endast två yrkanden kvarstår till huvudvoteringen.
49