pdf-fil - Riksdagen

GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
50
Omröstning sker öppet (RO 5:6). Huvudregeln är att det yrkande vinner
som har stöd av mer än hälften av de röstande (RF 4:7). För vissa beslut gäller
dock krav på kvalificerad majoritet, eller annan särskild beslutsregel
(RO 5:9). I vissa procedurfrågor kan det vara en minoritet som bestämmer.
Uppkommer lika röstetal i en huvudvotering uppskjuts ärendet och en ny
omröstning sker vid ett följande sammanträde. Om det då blir lika röstetal
igen kan ärendet återremitteras till utskottet eller avgöras genom lottning
(RO 5:7).
Det finns tre sätt att utföra en omröstning: uppresning, omröstning med
elektronisk omröstningsapparat och, när denna inte kan användas,
namnupprop. Om talmannen är tveksam om utfallet när ledamöterna ställer
sig upp, eller om en ledamot begär det, ska rösträkning ske (RO 5.6.1).
Huvudregel är att ett ärende ska avgöras under den valperiod då det
väcktes. Riksdagen kan dock besluta om uppskov till första riksmötet i nästa
valperiod. Utskotten beslutar när ett ärende ska behandlas under valperioden.
Ärenden som gäller statsbudgeten för det närmast följande budgetåret måste
dock avgöras före budgetårets ingång, om det inte utan olägenhet kan avgöras
senare (RO 5:10).
Personal och förvaltning
Högsta chef för riksdagens personal och förvaltning är riksdagsdirektören.
Riksdagsdirektören är också den tjänsteman som närmast biträder riksdagsstyrelsen
och talmannen i ledningen av riksdagens arbete. Riksdagsdirektören
väljs av riksdagen för en period av fyra år med möjlighet till omval (RO 9:1).
Kammaren, varje utskott och EU-nämnden har kanslier med anställda tjänstemän
(RO 9:2). Frågor som gäller personalens anställnings- och arbetsvillkor
sköts av riksdagsförvaltningen, som också handhar riksdagens budget och
ekonomiska förhållanden i övrigt (RO 9:4). Riksdagens tjänstemän rekryteras
på samma sakliga grunder som övriga statliga tjänstemän (RF 12:5 st. 2).
Successionsordningen
Successionsordningen tillkom 1810 i samband med att den franske marskalken
Jean Baptiste Bernadotte hade valts till kronprins i Sverige. Den reglerar i
vilken ordning den nuvarande kungens efterkommande har tillträde till tronen.
Sverige har numera fullt kognatisk tronföljd. Det innebär att såväl manliga
som kvinnliga efterkommande till Carl XVI Gustaf har rätt att tillträda
tronen. Äldre syskon och äldre syskons efterkommande har företräde framför
yngre syskon och yngre syskons efterkommande.