pdf-fil - Riksdagen

Tryckfrihetsförordningen och
yttrandefrihetsgrundlagen
GRUNDLAGSUTVECKLINGEN I SVERIGE
Friheten att framställa och distribuera meddelanden
Det finns inga rättsliga möjligheter för det allmänna (definition av det allmänna
se s. 22) att – på grund av skrifternas innehåll – i förväg förbjuda eller
hindra den som så önskar från att framställa och sprida skrifter (TF 1:1–2, 4:1,
6:1). Även skrifter som är mångfaldigade genom en enklare och billigare
teknik kan få samma rättsliga skydd som tryckta skrifter (TF 1:5, 4:2). En i
stort sett lika vidsträckt frihet gäller i fråga om filmer, videogram, ljudupptagningar
och andra tekniska upptagningar (YGL 1:1, 1:3 st. 1–2, 3:8).
En principiellt obegränsad rätt att sända ljudradio- och televisionsprogram
finns endast i fråga om trådsändningar. Dock gäller den inskränkningen att
nätinnehavaren genom lag kan förpliktas att ge sändningsutrymme för vissa
program med hänsyn till allmänhetens tillgång till allsidig upplysning (”mustcarry”-principen)
samt till intresset av konkurrens i nätet. Vidare finns det en
skyldighet för en nätinnehavare att tillförsäkra mottagarkretsen ett inflytande
över programvalet och, för den som sänder program i television, göra
sändningarna tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. I lag kan
också ges föreskrifter om ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som
inriktas på våldsframställningar, pornografiska bilder eller hets mot folkgrupp
(YGL 3:1). Friheten att sända genom tråd innebär bland annat att det
allmänna inte längre kan ställa krav på tillstånd för sändningar av kabel-tv.
Denna omständighet i kombination med den nya tekniken med
satellitsändningar har på längre sikt omöjliggjort ett monopolliknande system.
Därmed har man även begränsat verkningarna av ett förbud mot reklam i
television.
Beträffande etersändning krävs fortfarande tillstånd. Det allmänna ska
eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste
möjliga yttrande- och informationsfrihet (YGL 3:2). Denna princip ska vara
vägledande när Myndigheten för radio och tv ger tillstånd till
lokalradiosändningar. Därutöver ska det finnas en möjlighet för
sammanslutningar att få tillstånd att sända ljudradioprogram i lokala
radiosändningar i mån av frekvensutrymme.
Exklusivitetsgrundsatsen
Grundlagsskyddet innebär enligt både TF och YGL att det allmänna inte får
ingripa mot missbruk av yttrandefriheten eller mot medverkan till detta annat
än i de fall och i den ordning som föreskrivs i dessa båda grundlagar (TF 1:3,
YGL 1:4). TF och YGL är de enda lagar som kan tillämpas inom sitt område.
Det betyder att riksdagen inte genom en vanlig lag kan inskränka tryckfriheten
eller yttrandefriheten såsom den är reglerad i någon av dessa grundlagar.
Genom rättsutvecklingen har dock en gräns dragits upp mellan
tryckfrihetsbrott och brott som begåtts med hjälp av tryckta skrifter som är
51