6-timmarsdagen i Kiruna (PDF) - Kommunal

14 TIDIGARE UTVÄRDERINGAR
arbetskraftskostnaden. Det är först när man sett till denna kostnad
man kan utröna vad sextimmarsdagen egentligen har kostat.
Författarna till utvärderingarna har även diskuterat kostnaden för
sjukfrånvaron och om den har minskat i och med sextimmarsdagen.
De två första utvärderingarna drog slutsatsen att denna kostnad har
minskat. Det är dock svårt att utifrån dessa utvärderingar följa
resonemanget kring resultatet. Författarna har inte sett till antalet
sjukfrånvarotimmar och inte heller till de olika ersättningsperioder
som finns under ett år för sjuklön eller till övriga kostnader som
arbetsgivaren har när personalen är frånvarande. Det är först när
man tagit hänsyn till dessa bitar som man kan få en riktig kostnad för
sjukfrånvaron.
De huvudsakliga slutsatserna som författarna drar visar att sextimmarsdagen
gett positiva effekter. Poromaa och Styrberg studerade
de personalsociala kostnadernas utveckling och drog slutsatsen att
kostnaderna hade minskat. Denna minskning gav även stöd åt deras
hypotes att en investering i humankapitalet ger lägre personalsociala
kostnader.
Olssons resultat visade att det skedde en viss ökning av vårdkvaliteten
samt en minskning av kostnaderna för sjukfrånvaro,
arbetsskador, personalomsättning och omplaceringar. Dessa kostnader
minskade med cirka 2,5 miljoner kronor. Hon kom även fram till
att merkostnaden för arbetstidsförkortningen är 387 000 kr lägre än
de kostnadsbesparingar förvaltningen beräknades göra på grund av
en kraftigt sänkt frånvaro, färre omplaceringsfall och färre
arbetsskadade.
Baldwin och Dareblom konstaterade i sin uppsats att det inte är
möjligt att fastställa en exakt kostnad för sextimmarsdagen. Detta
delvis beroende på osystematisk dokumentation från kommunens
sida, men även beroende på det faktum att man i den allmänna
debatten inte klargjort vilken typ av kostnad detta avser och inte
heller på vilken nivå man avser att studera denna kostnad. De kom
även fram till att arbetstidsreformen har skapat nya befattningar,
men ändå kvarstår frågan om reformen skapat nya arbetstillfällen
och i så fall hur många. Författarna anser att sextimmarsdagen har
lett till positiva effekter såsom minskad sjukfrånvaro, lägre personalomsättning
och en mer välmående personalstyrka.
Studierna är ändå bristfälliga och därför går det inte att använda
författarnas slutsatser om vad sextimmarsdagen har kostat. Därför är