6-timmarsdagen i Kiruna (PDF) - Kommunal

Slutsatser
Under flera år har debatten pågått om vad sex timmars arbetsdag med
full lön kostar arbetsgivaren. Diskussionen har även handlat om vilka
vinster kortare arbetstid kan ge i form av bättre hälsa och välbefinnande.
Denna utvärdering har haft som syfte att försöka besvara dessa
frågor genom att se till arbetskrafts- och bemanningskostnadernas
utveckling samt hur personalen upplever sin arbetsmiljö. Tyvärr har det
inte funnits data för samtliga år utan studien har fått begränsas till
åren 1997 – 2004.
När sextimmarsdagen infördes 1989 var kommunens mål att minska
deltidsarbetslösheten, höja sysselsättningsgraden, minska personalomsättningen
samt minska sjukfrånvaron och arbetsskadorna.
Minska deltidsarbetslösheten
Det finns bara ett fåtal personer som arbetar deltid inom hemtjänsten
i Kiruna. Sextimmarsdagen har minskat antalet deltider,
men det har dock inte skett någon större förändring i faktiskt antal
arbetade timmar per person. Redan innan reformen hade merparten
av personalen en sysselsättningsgrad på 75 procent, alltså sex timmar.
Minska personalomsättning
Personalomsättningen är låg inom hemtjänsten i Kiruna jämfört med
särskilda boenden. Omsättningen är också lägre än i referenskommunerna.
Eftersom det saknas uppgifter om personalomsättningen
innan reformen infördes är det svårt att säga att det
beror enbart på sextimmarsdagen.
Minska sjukfrånvaron
Ytterligare ett mål kommunen hade var att minska sjukfrånvaron.
Om sextimmarsdagen har sänkt sjukfrånvaron går inte att svara på,
eftersom det saknas uppgifter om frånvaron från tidigare år. Utvärderingen
visar att hemtjänsten har en något lägre sjukfrånvaro än de
särskilda boendena. Men hemtjänsten i Kiruna har inte lägst sjukfrånvaro.
Den är lägst i Falköping och i Forshaga är den betydligt
högre.
SLUTSATSER
55