Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut
Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut
Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sunda <strong>och</strong> <strong>säkra</strong> <strong>miljöer</strong> <strong>och</strong> <strong>produkter</strong> 103<br />
Effekter av verksamheten<br />
Det finns ett antal utvärderingar av lokala program för en säker <strong>och</strong> trygg kommun. Redan<br />
efter ett par års intervention har upp till 30 procents minskning av olycksfallsskadorna rapporterats.<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
Det är angeläget att arbetssättet enligt modellen för en säker <strong>och</strong> trygg kommun utvecklas<br />
ytterligare <strong>och</strong> sprids till fler kommuner i landet <strong>och</strong> att kommunerna fortsätter att involvera<br />
räddningstjänsten i det säkerhetsfrämjande <strong>och</strong> skadeförebyggande arbetet.<br />
Inom arbets- <strong>och</strong> trafik<strong>miljöer</strong>na har det pågått ett framgångsrikt förebyggande arbete<br />
under många år. Motsvarande bör utvecklas när det gäller boende- <strong>och</strong> fritids<strong>miljöer</strong>na.<br />
Miljöhälsoutredningen föreslog att kommunen bör bevaka olycksfallsrisker i boende<strong>och</strong><br />
fritids<strong>miljöer</strong> samt vid behov tillse att åtgärder vidtas mot sådana risker (67).<br />
Socialstyrelsen lämnade ett liknande förslag redan år 1992 i samband med ett regeringsuppdrag,<br />
nämligen att hälsoskyddslagen (nuvarande miljöbalken) borde göras<br />
tillämplig beträffande olycksfallsskador i boende- <strong>och</strong> fritids<strong>miljöer</strong>. På så sätt skulle<br />
kommunen få ett tydligt ansvar <strong>och</strong> det skadeförebyggande arbetet på ett naturligt sätt ingå<br />
i tillsynen. Med den utformning miljöbalken har fått anser bl.a. Socialstyrelsen att det inte<br />
är möjligt att tillämpa den i det skadeförebyggande arbetet.<br />
Frivilligorganisationer<br />
Verksamhetsområden<br />
Frivilligorganisationerna har en viktig uppgift genom att delta i att sprida kunskap till<br />
befolkningen om det säkerhetsfrämjande <strong>och</strong> skadeförebyggande arbetet. En inventering<br />
av organisationerna, som genomfördes av Folkhälsoinstitutet år 1994, visade att omkring<br />
100 organisationer, verksamma inom områden som kultur <strong>och</strong> folkbildning, politik,<br />
nykterhet <strong>och</strong> antidrog, skola <strong>och</strong> utbildning, idrott <strong>och</strong> friluftsliv, kooperation, handikapp,<br />
religion <strong>och</strong> livsåskådning m.m., bedriver skadeförebyggande arbete i någon form.<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna<br />
Exempel på organisationer inom skadeområdet som bedriver en omfattande informations<strong>och</strong><br />
utbildningsverksamhet riktad till allmänheten är Svenska Livräddningssällskapet,<br />
Röda Korset, Civilförsvarsförbundet <strong>och</strong> Svenska Brandskyddsföreningen. För att bli<br />
framgångsrik i det skadeförebyggande arbetet är det viktigt att öka medvetenheten i<br />
befolkningen om skaderisker <strong>och</strong> skade<strong>miljöer</strong>.<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
Folkhälsoinstitutets inventering visade att det behövs ekonomiskt stöd till de frivilliga<br />
organisationerna för samordnade <strong>och</strong> långsiktiga insatser.