Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

sunda och säkra miljöer och produkter 27 vägtrafiken. Om programmen genomförs kommer halterna att sjunka i dessa områden och människors exponering för halter som överstiger miljökvalitetsnormerna kommer sannolikt att minska ordentligt. 27 Utvecklingsbehov och förslag Miljömålsrådet avser att följa upp och utvärdera hur regionala åtgärder genomförs och hur de kompletterar nationella åtgärder och miljösituationen (11). Naturvårdsverket föreslår att uppföljningen av de regionala miljömålen för miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” följs upp samordnat med miljökvalitetsnormerna, i ett luftövervakningsprogram där länsstyrelserna får ett huvudansvar. Även uppföljning av regionala och lokala utsläpp och åtgärder bör ingå i programmet. Naturvårdsverket har i redovisningen av uppdraget ”Samordnad kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft” föreslagit att länsstyrelserna bör få en sådan samordnande roll (15). Landsting/regioner Verksamhetsområde Landstingen har möjlighet att påverka bestämningsfaktorn luftföroreningar främst inom verksamhetsområdet regional utveckling inklusive kollektivtrafik. Därutöver är landstingens interna arbete med miljöledning av stor betydelse eftersom landstingen är stora organisationer med många anställda. Insatser som påverkar bestämningsfaktorn luftföroreningar Landstingens kan i sitt arbete med regional utveckling inklusive kollektivtrafik påverka regionens transporter så att utsläppen av luftföroreningar minskar. Deras interna miljöarbete ger också goda möjligheter att bidra till minskade utsläpp. Landstingens samhällsmedicinska enheter kan ge stöd till länsstyrelser och kommuner när det gäller miljömedicinska bedömningar av hälsoeffekter i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och miljöbedömningar av planer och program. Möjligheten att ge stöd varierar beroende på hur väl utbyggd den samhällsmedicinska enheten är och vilka kompetenser den har. Vidare kan landstingen ge råd i epidemiologiska frågor och följa upp hälsoutfallet i regionen. Effekter av verksamheten Såväl det regionala utvecklingsarbetet inklusive kollektivtrafik som landstingens interna miljöarbete är viktiga för att minska utsläppen av luftföroreningar lokalt och regionalt. Landstingens miljömedicinska kompetens är dåligt utnyttjad av kommuner och länsstyrelser i MKB och miljöbedömningar av planer och program (21). 27 Vägverket. Avrapportering av regeringsuppdrag: Vägverkets roll inom folkhälsoområdet, vidtagna åtgärder och uppföljning av dessa. 2004-08-23, AL90A 2004:15878.
28 målområde 5 Utvecklingsbehov och förslag Det är önskvärt med en ökad samverkan mellan landsting och kommuner respektive länsstyrelser i planeringsärenden så att den kompetens inom hälsoområdet som finns på landstingens samhällsmedicinska enheter utnyttjas i de MKB och miljöbedömningar av planer och program som tas fram på lokal och regional nivå (22). Kommuner Verksamhetsområden Kommunernas möjligheter att påverka utsläpp av luftföroreningar sker främst inom verksamhetsområdena hälso- och miljöskydd och planoch byggfrågor. Det är främst transporter och energianvändning lokalt som bidrar till utsläppen. Insatser som påverkar bestämningsfaktorn luftföroreningar Här följer exempel på kommunala verksamheter som syftar till att minska utsläpp av luftföroreningar: • Kommunernas har goda möjligheter att arbeta med Frisk luft och andra miljökvalitetsmål i t.ex. miljöplaner, översiktplaner och energi- och transportplaner. Tillsynsutövning ger också möjlighet att återkoppla till miljömålen (11). • Kommunerna driver i samarbete med Vägverket projekt som syftar till att minska utsläppen av föroreningar. Kommunerna använder sig bl.a. av trafikbegränsande åtgärder och stimulerar till ökad kollektivtrafik. Göteborg har prövat vägavgifter och Stockholm planerar för biltullar. 28 • Idag har alla kommuner någon form av energirådgivning. Syftet är att minska energianvändningen och att uppmuntra till en omställning av energisystemet så att utsläppen av bl.a. luftföroreningar minskar (11). • Under de senaste tio åren har nästan alla svenska kommuner arbetat med lokal Agenda 21 och involverat medborgarna. Näringsliv och konsumenter har därigenom fått inspiration och stöd till miljöanpassning (11). Effekter av verksamheten Fysisk planering som miljöverktyg har genom miljöbalken fått en allt viktigare roll. Planoch bygglagen (PBL) och miljöbalken är inte alltid effektiva när det gäller att lokalisera anläggningar och verksamheter. Fortfarande händer det att miljöaspekterna får stå tillbaka i den kommunala beslutsprocessen då de ställs mot exploatering och ökad sysselsättning. Ett exempel är här etablering av handel och stormarknader utanför kommuncentrum som bidrar till ökade transporter (11). Kommunerna upplever sig ha små möjligheter att påverka produktionen och användningen av energi. Lagen om kommunal energiplanering stämmer dåligt med dagens situa- 28 Vägverket. Avrapportering av regeringsuppdrag: Vägverkets roll inom folkhälsoområdet, vidtagna åtgärder och uppföljning av dessa. 2004-08-23, AL90A 2004:15878.
Page 1 and 2: Kunskapsunderlag till folkhälsopol
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 6. Radon __________________________
Page 7 and 8: 6 målområde 5 Sammanfattning Olik
Page 9 and 10: 8 målområde 5 Målområde 5 - öv
Page 11 and 12: 10 målområde 5 2. Luftförorening
Page 13 and 14: 12 målområde 5 2.2 Utveckling av
Page 15 and 16: 14 målområde 5 2.3 Förklaringar
Page 17 and 18: 16 målområde 5 För att uppnå fl
Page 19 and 20: 18 målområde 5 mit med förslag p
Page 21 and 22: 20 målområde 5 främja en god upp
Page 23 and 24: 22 målområde 5 Utvecklingsbehov o
Page 25 and 26: 24 målområde 5 Effekter av verksa
Page 27: 26 målområde 5 2.5 Insatser på r
Page 31 and 32: 30 målområde 5 3. Långlivade org
Page 35 and 36: 34 målområde 5 Tabell 1: Intag av
Page 37 and 38: 36 målområde 5 3.3 Förklaringar
Page 39 and 40: 38 målområde 5 Naturvårdsverket
Page 41 and 42: 40 målområde 5 Regeringen Utveckl
Page 43 and 44: 42 målområde 5 utveckling” (21)
Page 45 and 46: 44 målområde 5 När det gäller s
Page 49 and 50: 48 målområde 5 4.4 Insatser på i
Page 51 and 52: 50 målområde 5 som är värd risk
Page 53 and 54: 52 målområde 5 Insatser som påve
Page 55 and 56: 54 målområde 5 lättare orsakar s
Page 57 and 58: 56 målområde 5 4 år 12 år 19-29
Page 59 and 60: 58 målområde 5 innergården visar
Page 61 and 62: 60 målområde 5 Politikområde mil
Page 63 and 64: 62 målområde 5 Naturvårdsverket
Page 65 and 66: 64 målområde 5 Bedömning av effe
Page 67 and 68: 66 målområde 5 Genom mångårigt
Page 69 and 70: 68 målområde 5 Ett annat mål är
Page 71 and 72: 70 målområde 5 Utvecklingsbehov o
Page 73 and 74: 72 målområde 5 Bullerkartering oc
Page 75 and 76: 74 målområde 5 I Barnens miljöh
Page 77 and 78: 76 målområde 5 6.4 Insatser på i
Page 79 and 80:
78 målområde 5 Statens strålskyd
Page 81 and 82:
80 målområde 5 Utvecklingsbehov 1
Page 83 and 84:
82 målområde 5 I en undersökning
Page 85 and 86:
84 målområde 5 7.2 Geografiska oc
Page 87 and 88:
86 målområde 5 I Sverige inträff
Page 89 and 90:
88 målområde 5 Barn. Trots att an
Page 91 and 92:
90 målområde 5 7.5 Insatser på i
Page 93 and 94:
92 målområde 5 läget att utveckl
Page 95 and 96:
94 målområde 5 Boverket pekar på
Page 97 and 98:
96 målområde 5 8. Produkter som k
Page 99 and 100:
98 målområde 5 8.3 Förklaringar
Page 101 and 102:
100 målområde 5 Utvecklingsbehov
Page 103 and 104:
102 målområde 5 Effekter av verks
Page 105 and 106:
104 målområde 5 Referenser 1. WHO
Page 107 and 108:
106 målområde 5 43. Socialstyrels
Page 109:
Den här rapporten innehåller unde
show all

Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?