Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

sunda och säkra miljöer och produkter 39 mer miljövänliga elektronikvaror (32). Naturvårdsverket har tagit fram en skrift om miljöpåverkan vid livsmedelskonsumtion, ”Fakta om maten och miljö” (32). Naturvårdsverket har även en viktig roll i att stödja och vägleda kommuner och länsstyrelser i deras arbete med att se till att lagarna efterlevs (32). Effekter av verksamheten Många åtgärder har under årens lopp vidtagits för att begränsa utsläpp av hälso- och miljöskadliga ämnen. De har riktats mot enskilda punktkällor men också mot diffusa källor och användning av specifika kemikalier. Åtgärderna har sannolikt haft en positiv effekt även för människans vidkommande. I flera fall har åtgärderna lett till att människors exponering minskat påtagligt. Detta gäller sannolikt påverkan från flera organiska miljöföroreningar. Däremot är det svårare att säga hur effektiva de olika åtgärderna varit för att begränsa människans exponering för dessa miljöföroreningar. Att åtgärder som riktas mot en specifik företeelse ofta kan ge upphov till förbättringar inom andra områden är ett ofta förekommande fenomen inom miljövårdsarbetet. Dessa ”indirekta effekter” är dock ofta mycket svåra att kvantifiera då vägarna från åtgärden till påverkan på exponering och slutligen effekter är både långa och komplexa. Dessutom inträffar ofta dessa effekter med betydande tidsförskjutning. 37 Låga koncentrationer av miljögifter i livsmedel är exempel på basala förutsättningar för hälsa och välfärd där en hög ambitionsnivå i det svenska miljö- och hälsoskyddet har bidragit påtagligt till bättre folkhälsa. Om denna ambitionsnivå sänks finns en stor risk för en kraftig tillbakagång när det gäller människors exponering för hälsofarliga faktorer i miljön med en sämre folkhälsa som följd. Landvinningar inom miljö- och hälsoskyddet bör därför upprätthållas. Nya potentiella risker för hälsan upptäcks ständigt och sådana signaler bör skyndsamt analyseras för att kunna ta ställning till behovet av åtgärder eller ytterligare undersökningar. 38 Utvecklingsbehov och förslag Naturvårdsverket framför att det screeningprogram som finns inom miljöövervakningen behöver fortsätta och utvecklas. Detta ger signaler om belastningen på miljön av miljöoch hälsofarliga kemikalier och är därmed en hjälp i arbetet. Många insatser som behövs inom området miljögifter gäller för övrigt arbete inom EU och internationella konventioner eftersom problemen ofta är gränsöverskridande. 39 Naturvårdsverket konstaterar också i rapporten ”Kartläggning av källor till oavsiktligt bildade ämnen” (27) att det görs alldeles för få mätningar i industrin av utsläpp av dioxiner. Mer åtgärder för att få ner utsläppen vid biobränsleeldning behövs, både vad gäller den storskaliga eldningen och utbyte av gamla vedpannor i hushållen. 37, 38, 39 Naturvårdsverket, Redovisning av insatser som Naturvårdsverket vidtagit inom sitt ansvarsområde som bidrar till att nå folkhälsomålet, 2004-08-26, Dnr 804-4653-04-Me.
40 målområde 5 Regeringen Utvecklingsbehov och förslag När det gäller förslaget till ny kemikalielagstiftning, REACH, verkar regeringen för att tillståndsprövningarna även ska omfatta hormonstörande och kraftigt allergiframkallande ämnen. Regeringen verkar för att försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen kommer till uttryck i EU:s kemikalieregler samt att verksamhetsutövarens ansvar tydliggörs i REACH. Regeringen visar genom en utredning hur ett informationssystem för kemiska ämnen i varor bäst kan utformas på EU-nivå (11). Kemikalieinspektionen Utvecklingsbehov och förslag Kemikalieinspektionen föreslår bl.a. att när varor innehåller ämnen, som har särskilt farliga egenskaper för hälsa och miljö, ska information alltid lämnas till användaren. Sverige bör driva att system för överföring av information införs i EU och även verka internationellt för frågan. Ett underlag till nationellt förbud mot återstående användning av det bromerade flamskyddsmedlet dekaBDE föreslås av Kemikalieinspektionen. 40 Boverket Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna Boverket deltar bl.a. i det projekt som Byggsektorns kretsloppsråd bedriver för att minska kemikalier i byggprodukter och i det projekt som Kemikalieinspektionen leder i syfte att öka kunskap och information om kemikalier i bl.a. byggprodukter. Boverket deltar också i Europakommissionens arbete med att standardisera och ta fram mätmetoder för kemikalier i byggmaterial. Syftet är att minska riskerna med farliga kemikalier i byggprodukter. 41 Effekter av verksamheten Boverket menar att det arbete som pågår bör fortsätta. Det kommer att skärpa inriktningen och sätta ramar för byggproduktmarknaden så att vi i framtiden undviker produkter som är skadliga för hälsa och miljö. Utvecklingsbehov och förslag Det behövs bättre kunskap om vilka kemikalier som är hälso- och miljöfarliga och i vilka kombinationer och nivåer. 40 Utkast till deFacto 2005. 41 Boverket, Folkhälsa i planering, byggande och boende – Boverkets roll i folkhälsoarbetet, Redovisning av regeringsuppdrag, augusti 2004, Dnr 219-3763/2003.
Page 1 and 2: Kunskapsunderlag till folkhälsopol
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 6. Radon __________________________
Page 7 and 8: 6 målområde 5 Sammanfattning Olik
Page 9 and 10: 8 målområde 5 Målområde 5 - öv
Page 11 and 12: 10 målområde 5 2. Luftförorening
Page 13 and 14: 12 målområde 5 2.2 Utveckling av
Page 15 and 16: 14 målområde 5 2.3 Förklaringar
Page 17 and 18: 16 målområde 5 För att uppnå fl
Page 19 and 20: 18 målområde 5 mit med förslag p
Page 21 and 22: 20 målområde 5 främja en god upp
Page 23 and 24: 22 målområde 5 Utvecklingsbehov o
Page 25 and 26: 24 målområde 5 Effekter av verksa
Page 27 and 28: 26 målområde 5 2.5 Insatser på r
Page 31 and 32: 30 målområde 5 3. Långlivade org
Page 35 and 36: 34 målområde 5 Tabell 1: Intag av
Page 37 and 38: 36 målområde 5 3.3 Förklaringar
Page 39: 38 målområde 5 Naturvårdsverket
Page 43 and 44: 42 målområde 5 utveckling” (21)
Page 45 and 46: 44 målområde 5 När det gäller s
Page 49 and 50: 48 målområde 5 4.4 Insatser på i
Page 51 and 52: 50 målområde 5 som är värd risk
Page 53 and 54: 52 målområde 5 Insatser som påve
Page 55 and 56: 54 målområde 5 lättare orsakar s
Page 57 and 58: 56 målområde 5 4 år 12 år 19-29
Page 59 and 60: 58 målområde 5 innergården visar
Page 61 and 62: 60 målområde 5 Politikområde mil
Page 63 and 64: 62 målområde 5 Naturvårdsverket
Page 65 and 66: 64 målområde 5 Bedömning av effe
Page 67 and 68: 66 målområde 5 Genom mångårigt
Page 69 and 70: 68 målområde 5 Ett annat mål är
Page 73 and 74: 72 målområde 5 Bullerkartering oc
Page 75 and 76: 74 målområde 5 I Barnens miljöh
Page 77 and 78: 76 målområde 5 6.4 Insatser på i
Page 79 and 80: 78 målområde 5 Statens strålskyd
Page 81 and 82: 80 målområde 5 Utvecklingsbehov 1
Page 83 and 84: 82 målområde 5 I en undersökning
Page 85 and 86: 84 målområde 5 7.2 Geografiska oc
Page 87 and 88: 86 målområde 5 I Sverige inträff
Page 89 and 90: 88 målområde 5 Barn. Trots att an
Page 91 and 92:
90 målområde 5 7.5 Insatser på i
Page 93 and 94:
92 målområde 5 läget att utveckl
Page 95 and 96:
94 målområde 5 Boverket pekar på
Page 97 and 98:
96 målområde 5 8. Produkter som k
Page 99 and 100:
98 målområde 5 8.3 Förklaringar
Page 101 and 102:
100 målområde 5 Utvecklingsbehov
Page 103 and 104:
102 målområde 5 Effekter av verks
Page 105 and 106:
104 målområde 5 Referenser 1. WHO
Page 107 and 108:
106 målområde 5 43. Socialstyrels
Page 109:
Den här rapporten innehåller unde
show all

Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?