Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut

38 målområde 5
Naturvårdsverket
Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna
Dagens produktions- och konsumtionsmönster ger upphov till en stor del av den negativa
påverkan på den globala miljön. Produkter rör sig i hög grad över nationsgränser och styrmedlen
måste därför anpassas till ett internationellt perspektiv. Naturvårdsverket är pådrivande
i arbetet med att utveckla och genomföra den integrerade produktpolitiken (IPP)
och deltar i ett europeiskt nätverk för att driva på utvecklingen. Syftet med IPP är att minimera
produkters påverkan på hälsa och miljö under hela dess livscykel, ”från vaggan till
graven” (31).
Processen att ta fram ett handlingsprogram för hållbar produktion och konsumtion
inom FN behöver stöd av andra insatser. Naturvårdsverket medverkar, under UNEP:s
(FN:s miljöprogram) ledning, bl.a. i arbetet med att utforma en internationell handbok för
miljöanpassad produktutveckling (32). Naturvårdsverket har genomfört en internationell
konferens om miljövarudeklarationer tillsammans med FN:s miljöprogram (UNEP) och
Nordiska Ministerrådet. Tillsammans med Kommerskollegium har verket även analyserat
underlag till förhandlingar om miljöregler inom WTO (32).
Flera forskningsprojekt finns inom området. Ett handlar om att utveckla metoder för att
testa kemikaliers effekter på fortplantningen. Ett annat rör förutsättningar för livscykelhänsyn
i integrerad produktpolitik och ett tredje projekt handlar om hur det lokala miljöarbetet
och styrmedlen ska ge långvariga effekter på hushållens beteende (33).
Naturvårdsverket har genomfört utbildning för miljöanpassad offentlig upphandling.
Verket har även föreslagit förstärkning i lagstiftning och vid tillsyn av miljöanpassad upphandling
(33) och medverkat i dialogprojektet ”Bygga, bo och förvalta för framtiden”.
Dialogen förs mellan regeringen och företag, kommuner och myndigheter som verkar
inom eller har beröring med bygg- och fastighetssektorn. Målet är att skapa en hållbar
bygg- och fastighetssektor där hälsosam innemiljö, effektiv energianvändning och effektiv
resursanvändning är särskilt prioriterade. Dessutom har Naturvårdsverket fört dialoger
med bl.a. gummi- och textilindustrin samt den kemiska industrin. Syftet har här varit att
beskriva hur utvecklingen mot giftfria och resurssnåla kretslopp fortgår (32).
I arbetet med att avgifta kretslopp har Naturvårdsverket under år 2003 medverkat till att
genomföra ett direktiv som berör avfall från elektriska och elektroniska produkter. De har
bl.a. följt upp det svenska systemet med producentansvar för elavfall. De har också reviderat
delar av vägledningsmaterialet som ett sätt att stödja tillsynsmyndigheterna med
avgiftning och säkert omhändertagande (32).
Arbetet med att efterbehandla förorenade områden har nu pågått i 15 år. Uppdraget
innebär bl.a. att tillsammans med länsstyrelserna verka för att fler områden inventeras och
saneras. Naturvårdsverket har satsat på screening av kemikalier inom miljöövervakningen,
som en grovgallring för att ta reda på var i miljön nya miljögifter finns (33).
Ett nytt Kemikalieutsläppsregister innehåller uppgifter om större anläggningars
utsläpp av kemiska substanser. Det är en del i att tillgodose allmänhetens rätt att få miljöinformation,
som också är ett internationellt åtagande genom bl.a. Århuskonventionen
(33). En informationskampanj har genomförts mot återförsäljare och konsumenter om