Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Vägverket tar även upp åtgärder som rör partiklar, PM10. 19 Dubbdäck orsakar kraftigt slitage av vägbanan och bidrar därmed till uppkomsten av grova partiklar. De har stor betydelse för PM 10 -halten längs gator och vägar. En halverad användning av dubbdäck i Stockholm beräknas sänka halten av PM 10 på gatorna i innerstaden med mellan 20 och 25 procent. Minskad dubbdäcksanvändning i kombination med säkrad vinterväghållning föreslås. Dessutom är det viktigt att välja beläggningsmaterial på vägarna som ger upphov till så lite partiklar som möjligt. Konsumentpolitik sunda och säkra miljöer och produkter 23 Mål och inriktning Miljömålet är här att utveckla konsumtions- och produktionsmönster som minskar påfrestningar på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling (21). Det ska vara prisvärt och enkelt att agera på ett för miljön positivt sätt. Det ska finnas konkreta exempel på positiva miljöeffekter av ett ändrat beteende. Miljömärkningen ska ha stor spridning. Konsumentverket är den viktigaste aktören på nationell nivå. Även SIS miljömärkning är en viktig konsumentpolitisk aktör. Konsumentverket Insatser som påverkar bestämningsfaktorn luftföroreningar Konsumentverkets arbete innebär att negativ påverkan på den yttre miljön/luftkvaliteten ska minimeras. Det kan ske genom att varor och tjänster med sådan påverkan köps i mindre utsträckning, t.ex. att konsumenter köper gräsklippare med elmotor i stället för med bensinmotor med höga utsläpp av luftföroreningar. Det kan också ske genom att produkter används så att negativ påverkan minimeras. Exempelvis kan man använda motorvärmare så att utsläppen i samband med kallstarter av bil minimeras. 20 Konsumentverkets sprider information till konsumenter för att stödja val av och användning av produkter och försöker också förbättra konsumenternas förutsättningar att agera med miljöhänsyn. Det sistnämnda kan handla om att bevaka konsumentaspekter i remisser, att försöka uppnå överenskommelser med näringslivet, att ta fram kunskapsunderlag och skapa diskussion kring frågor, etc. Däremot förfogar inte Konsumentverket över några ”hårda” styrmedel utan det handlar om en indirekt påverkan på de aktörer som skapar konsumenternas förutsättningar. Detta kan ske i förhållande till alla möjliga aktörer 21 och nivåer men främst nationellt. 19 Vägverket. Avrapportering av regeringsuppdrag: Vägverkets roll inom folkhälsoområdet, vidtagna åtgärder och uppföljning av dessa. 2004-08-23, AL90A 2004:15878. 20, 21 Konsumentverket. Redovisning av Konsumentverkets folkhälsoarbete. 2004-08-30. Dnr 2004/307.
24 målområde 5 Effekter av verksamheten Enligt Konsumentverket saknas tillfredsställande statistikunderlag för att mäta insatserna och det bedöms vara svårt att hitta kvantifierbara mått; arbete pågår dock för att kunna utvärdera effekterna av genomförda insatser. Det uppdrag Konsumentverket har att främja konsumtionen av ekologiska livsmedel utvärderas för närvarande. Samverkan sker främst med Naturvårdsverket och Vägverket. Det handlar om att skapa samsyn i frågor som berör myndigheterna, samordna insatserna och hålla varandra informerade för att undvika dubbelarbete. Konsumentverket ser att konsumentperspektivet relativt ofta är svagt behandlat i olika sammanhang, och bedömer att utan verkets insatser så skulle konsumenternas möjligheter att minimera sin miljöpåverkan bli sämre. Konsumentverket förfogar över kanaler som i både bredd och djup har få motsvarigheter. Det handlar främst om konsumentvägledare, tidningen Råd & Rön samt verkets mycket välbesökta webbplatser. Verket har således mycket goda möjligheter att både fånga upp konsumentproblem i ett tidigt skede och nå konsumenter med information och indirekt via producentsamverkan m.m. 22 Utvecklingsbehov och förslag Konsumentverket planerar att utvärdera flera av sina arbetsmetoder och se om det finns nya oprövade metoder som kan vara lämpliga att pröva. Konsumentverket redovisar ett antal områden där behov av förändringar finns 23 : • Styrmedel behövs som gör att miljöpåverkan avspeglas i produkters pris (internalisering av miljökostnader). • Infrastruktur behöver skapas som ger goda förutsättningar för miljöanpassat beteende, t.ex. kollektiva färdmedel, förnybara fordonsdrivmedel, produktion och distribution av energi och avfallshantering. • Det behövs ett brett utbud av produkter som är bra för hälsan och minimerar miljöeffekterna samt god information för att fästa kundens uppmärksamhet på betydelsen av att välja dessa produkter. • Forskning, utveckling och demonstration av nya miljöanpassade lösningar behövs. Folkhälsopolitik Mål och inriktning Tidigare har under avsnittet 2.4, rubriken ”Miljöpolitik”, redovisats resultatet av WHO:s fjärde miljö- och hälsoministerkonferens. Beträffande mål och inriktning på folkhälsopolitiken se Folkhälsopolitisk rapport 2005. Socialstyrelsen är en viktig aktör inom politikområdet. 22, 23 Konsumentverket. Redovisning av Konsumentverkets folkhälsoarbete. 2004-08-30. Dnr 2004/307.
Page 1 and 2: Kunskapsunderlag till folkhälsopol
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 6. Radon __________________________
Page 7 and 8: 6 målområde 5 Sammanfattning Olik
Page 9 and 10: 8 målområde 5 Målområde 5 - öv
Page 11 and 12: 10 målområde 5 2. Luftförorening
Page 13 and 14: 12 målområde 5 2.2 Utveckling av
Page 15 and 16: 14 målområde 5 2.3 Förklaringar
Page 17 and 18: 16 målområde 5 För att uppnå fl
Page 19 and 20: 18 målområde 5 mit med förslag p
Page 21 and 22: 20 målområde 5 främja en god upp
Page 23: 22 målområde 5 Utvecklingsbehov o
Page 27 and 28: 26 målområde 5 2.5 Insatser på r
Page 29 and 30: 28 målområde 5 Utvecklingsbehov o
Page 31 and 32: 30 målområde 5 3. Långlivade org
Page 35 and 36: 34 målområde 5 Tabell 1: Intag av
Page 37 and 38: 36 målområde 5 3.3 Förklaringar
Page 39 and 40: 38 målområde 5 Naturvårdsverket
Page 41 and 42: 40 målområde 5 Regeringen Utveckl
Page 43 and 44: 42 målområde 5 utveckling” (21)
Page 45 and 46: 44 målområde 5 När det gäller s
Page 49 and 50: 48 målområde 5 4.4 Insatser på i
Page 51 and 52: 50 målområde 5 som är värd risk
Page 53 and 54: 52 målområde 5 Insatser som påve
Page 55 and 56: 54 målområde 5 lättare orsakar s
Page 57 and 58: 56 målområde 5 4 år 12 år 19-29
Page 59 and 60: 58 målområde 5 innergården visar
Page 61 and 62: 60 målområde 5 Politikområde mil
Page 63 and 64: 62 målområde 5 Naturvårdsverket
Page 65 and 66: 64 målområde 5 Bedömning av effe
Page 67 and 68: 66 målområde 5 Genom mångårigt
Page 69 and 70: 68 målområde 5 Ett annat mål är
Page 71 and 72: 70 målområde 5 Utvecklingsbehov o
Page 73 and 74: 72 målområde 5 Bullerkartering oc
Page 75 and 76:
74 målområde 5 I Barnens miljöh
Page 77 and 78:
76 målområde 5 6.4 Insatser på i
Page 79 and 80:
78 målområde 5 Statens strålskyd
Page 81 and 82:
80 målområde 5 Utvecklingsbehov 1
Page 83 and 84:
82 målområde 5 I en undersökning
Page 85 and 86:
84 målområde 5 7.2 Geografiska oc
Page 87 and 88:
86 målområde 5 I Sverige inträff
Page 89 and 90:
88 målområde 5 Barn. Trots att an
Page 91 and 92:
90 målområde 5 7.5 Insatser på i
Page 93 and 94:
92 målområde 5 läget att utveckl
Page 95 and 96:
94 målområde 5 Boverket pekar på
Page 97 and 98:
96 målområde 5 8. Produkter som k
Page 99 and 100:
98 målområde 5 8.3 Förklaringar
Page 101 and 102:
100 målområde 5 Utvecklingsbehov
Page 103 and 104:
102 målområde 5 Effekter av verks
Page 105 and 106:
104 målområde 5 Referenser 1. WHO
Page 107 and 108:
106 målområde 5 43. Socialstyrels
Page 109:
Den här rapporten innehåller unde
show all

Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?