Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut

22 målområde 5
Utvecklingsbehov och förslag
Vägverket pekar på vikten av internationellt arbete för att klara problemen med luftföroreningar.
15 Bakgrundshalten av partiklar är hög, i vissa miljöer så hög att resurser måste
läggas på att mäta luftkvaliteten. För folkhälsan är det viktigt att resurserna används optimalt
så att det finns resurser för nödvändiga åtgärder. Minskningar är därför nödvändiga i
Europa och kan bara åstadkommas genom starkt svenskt engagemang inom bl.a. EU. Detta
är även avgörande när det gäller avgaskrav för motorfordon, arbetsmaskiner och arbetsredskap
så att bästa reningsteknik kan introduceras så tidigt som möjligt. Även provmetoderna
för avgascertifiering behöver förbättras.
Vägverket föreslår även vissa skärpningar av administrativa (juridiska) styrmedel. 16
Transportsnål samhällsplanering behöver utvecklas och effektueras. Vägverket ser ett
stort problem i att efterfrågan på transporter, framför allt på väg, fortsätter att växa. Det är
viktigt är att ny bebyggelse planeras så att beroendet av bilar minskas. Plan- och bygglagen
bör förändras så att miljöfrågorna får mycket större genomslag i planeringen, t.ex. att möjligheterna
att etablera externa köpcentra kraftigt begränsas. Mål för folkhälsan måste få en
mycket starkare ställning i planeringsprocessen och administrativa styrinstrument måste
utvecklas.
Vidare föreslår Vägverket nya och förändrade ekonomiska styrmedel. 17 Många kommuner
följer inte upp luftsituationen. Om det statliga bidraget för miljöförbättrande åtgärder
i kommunerna även fick användas för inventering av luftkvaliteten skulle en positiv
spiral kunna skapas, med större engagemang för luftfrågorna och utveckling av lokala
åtgärder. En översyn av statsbidragens utformning bör genomföras inom Vägverket –
baserat på bl.a. resultat från den försöksverksamhet med friare användning av bidragen
som pågår. Kanske kan bidrag även till projekteringsskedet – inom given oförändrad kostnadsram
– påskynda och intensifiera åtgärdsarbetet.
En fordonskatt för personbilar som är differentierad ur miljösynpunkt, bör kraftigt
kunna påverka medborgarnas val av fordon. Ökad skrotning av gamla fordon kan ge betydande
minskningar av utsläppen av kväveoxider, kolväten och partiklar. Även för den tunga
trafiken skulle en differentierad skatt kunna användas för att påskynda en ur utsläppssynpunkt
snabbare utveckling. Miljözoner med skärpta krav för tunga fordon och skärpta
upphandlingskrav för transporter kan också påskynda utbytestakten.
Minskad trafik med personbil i tätortsområden bör eftersträvas t.ex. genom att införa
miljöavgifter (”trängselavgift”), miljözoner, se över parkeringspolicyn och utformningen
av skatteregler, öka kontrollen av förmånsbeskattning av fri parkering och genomfartsförbud
i känsliga miljöer. För den tunga trafiken bör en miljödifferentierad kilometerskatt
vara ett verksamt medel. Man bör också verka för en ökad samlastning av godstransporter.
Vägverket föreslår även informativa styrmedel 18 . Man anser att det behövs bättre kunskaper
om de samlade effekterna av luftföroreningar i utomhus- och inomhusmiljö och att
det krävs ytterligare åtgärder för att minska människors exponering totalt sett.
15, 16, 17, 18 Vägverket. Avrapportering av regeringsuppdrag: Vägverkets roll inom folkhälsoområdet,
vidtagna åtgärder och uppföljning av dessa. 2004-08-23, AL90A 2004:15878.