Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

avser att göra ytterligare ansträngningar för att öka trafiksäkerheten. För att nå trafiksäkerhetsmålet, beaktat förväntad trafikökning, krävs en minskning av antalet dödade med minst 300 personer. Bostadspolitik sunda och säkra miljöer och produkter 93 Mål och inriktning Beträffande internationella frågor se text under ”Politikområde skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar”. Målet för bostadspolitiken är att alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende- och bebyggelsemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar. Vid planering, byggande och förvaltning ska en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling vara grund för verksamheten. I första hand prioriteras sex områden i regeringens arbete: bostadsförsörjningen, rimliga boendeutgifter för hushållen, effektiv byggsektor i konkurrens, hållbar samhällsplanering och stadsutveckling, energieffektivisering och god inomhusmiljö, god kvalitet i byggande och förvaltning och en effektiv tillämpning av regelverket. Boverket är den viktigaste nationella aktören. Boverket 126 Insatser som påverkar bestämningsfaktorerna Boverket ska verka för ett effektivt, säkert, hälsosamt och miljöanpassat byggande. Det gäller såväl nybyggnad som förvaltning av befintlig bebyggelse. Boverket arbetar också för planering och utformning av sunda och säkra bebyggda miljöer. Det innefattar bl.a. frågor om hissar och linbanor, buller, brand, elektriska och magnetiska fält (EMF), tillgänglighet, säkerhetsfrågor inklusive barnsäkerhet och utformning samt ventilation, luftkvalitet och inomhusmiljö. Boverkets insatser sker främst genom uppsikt och utveckling av regler och genom att ta fram kunskapsunderlag och information till olika aktörer. Boverkets arbete med sunda och säkra miljöer och produkter baseras på Plan- och bygglagen (PBL), miljöbalken, Byggnadsverkslagen (BVL) och Byggnadsverksförordningen (BVF). Boverket deltar i det internationella standardiseringsarbetet för sunda och säkra byggprodukter. Boverket konkretiserar kraven i bygglagstiftningen genom föreskrifter och allmänna råd när det gäller brand- och taksäkerhet, säkerhet vid användning, hissar och tunnlar och redovisar också samarbete med andra aktörer inom området, t.ex. när det gäller skaderapportering och statistik. 126 Boverket, Folkhälsa i planering, byggande och boende – Boverkets roll i folkhälsoarbetet, Redovisning av regeringsuppdrag, augusti 2004, Dnr 219-3763/2003.
94 målområde 5 Boverket pekar på att trafiksystemens planering har stor betydelse för barns och ungdomars möjligheter att självständigt ta sig fram i såväl stadsmiljöer som glesbygd. Väl utbyggd kollektivtrafik och ett säkert cykelvägnät är väsentligt framför allt för de mellanstora barnens och ungdomarnas rörelsefrihet. Beträffande barnsäkerhet i byggnader innehåller bygglagstiftningen krav på att byggnader och tomter ska utformas så att man får tillräcklig säkerhet vid användning och så att risken för olycksfall begränsas. Effekter av verksamheten Boverkets insatser går ut på att ha uppsikt över och utveckla tillämpningen av lagar och förordningar, ge råd och informera, visa goda exempel och samordna arbetet mellan olika aktörer. Insatserna är alltså framför allt indirekta varför det är svårt att följa upp och mäta effekterna av dem. Utvecklingsbehov och förslag Boverket betonar att det behövs ett bättre statistikstöd, bl.a. med mer detaljerade uppgifter om skadeorsaker än vad som i dag rapporteras. Till exempel är statistik om barnolycksfall i bostadsområden, såväl inomhus som utomhus, intressant för inriktningen av Boverkets framtida arbete med barnsäkerhet. Metoder behöver också utvecklas för att förebygga och minska effekterna av extrema väderlekssituationer, t.ex. översvämningar. Boverket anser att kontroll och tillsyn över efterlevnaden av plan- och byggnadslagstiftningens många regler om sunda och säkra miljöer och produkter behöver förbättras. Tillsynsansvaret ligger i många fall på kommunerna, som ofta har svårt att klara det av resursskäl. Arbetslivspolitik Mål och inriktning Beträffande internationellt sammanhang se text under ”Politikområde skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar”. Målet för politikområdet är goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män. Målet för verksamhetsområdet arbetsmiljö är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall, är anpassad till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar samt är utvecklande för individen. Det övergripande målet handlar om att ha ett helhetsperspektiv och att säkerställa en samverkan mellan de olika verksamhetsområdena inom arbetslivspolitiken. Inriktningen är att åstadkomma ett hållbart arbetsliv som också skapar förutsättningar för hög sysselsättning och en stabil, hög och hållbar tillväxt. Arbetsmiljöverket är den viktigaste nationella aktören.
Page 1 and 2:
Kunskapsunderlag till folkhälsopol
Page 3 and 4:
© statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6:
6. Radon __________________________
Page 7 and 8:
6 målområde 5 Sammanfattning Olik
Page 9 and 10:
8 målområde 5 Målområde 5 - öv
Page 11 and 12:
10 målområde 5 2. Luftförorening
Page 13 and 14:
12 målområde 5 2.2 Utveckling av
Page 15 and 16:
14 målområde 5 2.3 Förklaringar
Page 17 and 18:
16 målområde 5 För att uppnå fl
Page 19 and 20:
18 målområde 5 mit med förslag p
Page 21 and 22:
20 målområde 5 främja en god upp
Page 23 and 24:
22 målområde 5 Utvecklingsbehov o
Page 25 and 26:
24 målområde 5 Effekter av verksa
Page 27 and 28:
26 målområde 5 2.5 Insatser på r
Page 29 and 30:
28 målområde 5 Utvecklingsbehov o
Page 31 and 32:
30 målområde 5 3. Långlivade org
Page 33 and 34:
32 målområde 5 3.2 Utveckling av
Page 35 and 36:
34 målområde 5 Tabell 1: Intag av
Page 37 and 38:
36 målområde 5 3.3 Förklaringar
Page 39 and 40:
38 målområde 5 Naturvårdsverket
Page 41 and 42:
40 målområde 5 Regeringen Utveckl
Page 43 and 44: 42 målområde 5 utveckling” (21)
Page 45 and 46: 44 målområde 5 När det gäller s
Page 47 and 48: 46 målområde 5 4.2 Utveckling av
Page 49 and 50: 48 målområde 5 4.4 Insatser på i
Page 51 and 52: 50 målområde 5 som är värd risk
Page 53 and 54: 52 målområde 5 Insatser som påve
Page 55 and 56: 54 målområde 5 lättare orsakar s
Page 57 and 58: 56 målområde 5 4 år 12 år 19-29
Page 59 and 60: 58 målområde 5 innergården visar
Page 61 and 62: 60 målområde 5 Politikområde mil
Page 63 and 64: 62 målområde 5 Naturvårdsverket
Page 65 and 66: 64 målområde 5 Bedömning av effe
Page 67 and 68: 66 målområde 5 Genom mångårigt
Page 69 and 70: 68 målområde 5 Ett annat mål är
Page 71 and 72: 70 målområde 5 Utvecklingsbehov o
Page 73 and 74: 72 målområde 5 Bullerkartering oc
Page 75 and 76: 74 målområde 5 I Barnens miljöh
Page 79 and 80: 78 målområde 5 Statens strålskyd
Page 81 and 82: 80 målområde 5 Utvecklingsbehov 1
Page 83 and 84: 82 målområde 5 I en undersökning
Page 85 and 86: 84 målområde 5 7.2 Geografiska oc
Page 87 and 88: 86 målområde 5 I Sverige inträff
Page 89 and 90: 88 målområde 5 Barn. Trots att an
Page 93: 92 målområde 5 läget att utveckl
Page 97 and 98: 96 målområde 5 8. Produkter som k
Page 99 and 100: 98 målområde 5 8.3 Förklaringar
Page 101 and 102: 100 målområde 5 Utvecklingsbehov
Page 103 and 104: 102 målområde 5 Effekter av verks
Page 105 and 106: 104 målområde 5 Referenser 1. WHO
Page 107 and 108: 106 målområde 5 43. Socialstyrels
Page 109: Den här rapporten innehåller unde
show all

Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?