Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

eståndets utförande och skick och att det ska vara obligatoriskt att översända besiktningsprotokoll dit (54). Politikområde miljöpolitik – radon sunda och säkra miljöer och produkter 77 Mål och inriktning Beträffande hälsa och miljö generellt i internationella sammanhang, se 2.4. WHO har uppmärksammat radon genom att starta upp ett treårigt radonprojekt. Projektet ska samla information och utveckla rekommendationer för hur länder kan handskas med radon frågor. Miljökvalitetsmålet är att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför ska det säkerställas att • samtliga byggnader, där människor vistas ofta eller under längre tid, har en dokumenterat fungerande ventilation senast år 2015 • radonhalten i alla skolor och förskolor är lägre än 200 Bq/m 3 luft år 2010 • radonhalten i alla bostäder är lägre än 200 Bq/m 3 luft år 2020. När det gäller radon anser miljömålsrådet att det är svårt att bedöma hur många byggnader som behöver åtgärdas. Tillgängliga uppgifter tyder dock på att åtgärdsverksamheten behöver ökas avsevärt om delmålet om inomhusmiljö ska nås. Kartläggningen av radon i skolor och förskolor pågår, och den del av målet som rör dessa bedöms kunna nås. Under 2003 ändrades bestämmelserna om radonbidrag till åtgärder i småhus vilket har bidragit till att ansökningarna om bidrag har ökat. År 2003 inkom 1 167 ansökningar till Boverket (48). Boverket, Statens strålskyddsinstitut och Socialstyrelsen (beskrivs under politikområde folkhälsa) är de myndigheter som främst medverkar i genomförandet av insatser. Boverket Insatser som påverkar bestämningsfaktorn radon 107 Boverket anser tillsammans med Socialstyrelsen och Statens strålskyddsinstitut att frågeställningar som rör målområdet bör tas upp i byggnadsdeklarationer, bl.a. frågor om radon. Detta skulle ge fokus på frågan och på sikt förbättra statistiken. Effekter av verksamheten 108 Boverket bedömer att det kommer att ta 280 år innan alla småhus som har radonhalter över gränsvärdet (som anges i delmålet för god bebyggd miljö) kommer att vara sanerade, om arbetet fortsätter i samma takt som idag. 107, 108 Boverket. Folkhälsa i planering, byggande och boende – Boverkets roll i folkhälsoarbetet, Redovisning av regeringsuppdrag, augusti 2004. Dnr 219-3763/2003.
78 målområde 5 Statens strålskyddsinstitut Insatser som påverkar bestämningsfaktorn radon 109 Vad gäller radon svarar SSI för riskbedömningar, bevakar utvecklingen av mätteknik, utför kalibreringar av mätinstrument och arrangerar kurser om radon. SSI samverkar med berörda myndigheter genom den myndighetsgrupp för radonfrågor som Boverket leder. Eftersom det är viktigt att sänka radonhalterna krävs utbildade personer som kan mäta radon och därefter åtgärda eventuella problem. Strålskyddsinstitutet har därför sedan länge arrangerat kurser om radon, något som myndigheten avser fortsätta med. Effekter av verksamheten 110 För att hitta alla hus med förhöjda radonhalter krävs att man ökar takten på mätningarna. Idag görs ca 50 000 mätningar varje år i svenska bostäder. Utvecklingsbehov och förslag 111 För att följa upp radonarbetet planerar samverkande myndigheter att kartlägga radonhalter ungefär vart tionde år. Däremellan kan uppföljningen av radonmätningarna förenklas genom att mätresultaten samlas i ett landsövergripande register. En ny kartläggning av radonhalterna i svenska bostäder har påbörjats. SSI har föreslagit regeringen 112 att den befintliga riksmätplatsen för joniserande strålning vid SSI kompletteras med i första hand aktivitet av radon i inomhusluft och dricksvatten. Avsaknaden av en riksmätplats för radon riskerar att leda till negativa konsekvenser för svenska företag i radonbranschen och för den nationella kompetensen på området. Dessutom kan möjligheterna att uppnå delmålet för inomhusmiljön i miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö allvarligt försvåras. Om kalibreringsverksamheten vid SSI ges möjlighet att fortsätta så kommer det att bidra till att delmålen för radon i miljökvalitetsmålet uppnås, vilket enligt SSI:s beräkningar skulle kunna innebära att dödsfallen i lungcancer i Sverige kan minskas med ca 200 fall per år. Strålskyddsinstitutet anser det är ytterst angeläget att man från myndighetshåll tydliggör hälsoriskerna med rökning för att förhindra att antalet rökare ökar samt att man i radonsammanhang särskilt pekar på de multiplikativa effekterna av rökning och radon. SSI anser att byggnadsdeklarationer kan vara ett användbart verktyg för att uppmärksamma och åtgärda höga radonhalter i byggnader och på sikt få ner halterna. Uppgifterna är tänkta att samlas i ett nationellt register, vilket också skulle vara till stor hjälp vid uppföljningen av radonmålet. 109, 110, 11 Statens strålskyddsinstitut. SSI:s roll i folkhälsoarbetet – redovisning av regeringsuppdrag inom folkhälsoområdet. 2004-09-13. SSI dnr 2004/2787-002. 112 SSI, dnr 2005/2333-240.
Page 1 and 2:
Kunskapsunderlag till folkhälsopol
Page 3 and 4:
© statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6:
6. Radon __________________________
Page 7 and 8:
6 målområde 5 Sammanfattning Olik
Page 9 and 10:
8 målområde 5 Målområde 5 - öv
Page 11 and 12:
10 målområde 5 2. Luftförorening
Page 13 and 14:
12 målområde 5 2.2 Utveckling av
Page 15 and 16:
14 målområde 5 2.3 Förklaringar
Page 17 and 18:
16 målområde 5 För att uppnå fl
Page 19 and 20:
18 målområde 5 mit med förslag p
Page 21 and 22:
20 målområde 5 främja en god upp
Page 23 and 24:
22 målområde 5 Utvecklingsbehov o
Page 25 and 26:
24 målområde 5 Effekter av verksa
Page 27 and 28: 26 målområde 5 2.5 Insatser på r
Page 29 and 30: 28 målområde 5 Utvecklingsbehov o
Page 31 and 32: 30 målområde 5 3. Långlivade org
Page 33 and 34: 32 målområde 5 3.2 Utveckling av
Page 35 and 36: 34 målområde 5 Tabell 1: Intag av
Page 37 and 38: 36 målområde 5 3.3 Förklaringar
Page 39 and 40: 38 målområde 5 Naturvårdsverket
Page 41 and 42: 40 målområde 5 Regeringen Utveckl
Page 43 and 44: 42 målområde 5 utveckling” (21)
Page 45 and 46: 44 målområde 5 När det gäller s
Page 47 and 48: 46 målområde 5 4.2 Utveckling av
Page 49 and 50: 48 målområde 5 4.4 Insatser på i
Page 51 and 52: 50 målområde 5 som är värd risk
Page 53 and 54: 52 målområde 5 Insatser som påve
Page 55 and 56: 54 målområde 5 lättare orsakar s
Page 57 and 58: 56 målområde 5 4 år 12 år 19-29
Page 59 and 60: 58 målområde 5 innergården visar
Page 61 and 62: 60 målområde 5 Politikområde mil
Page 63 and 64: 62 målområde 5 Naturvårdsverket
Page 65 and 66: 64 målområde 5 Bedömning av effe
Page 67 and 68: 66 målområde 5 Genom mångårigt
Page 69 and 70: 68 målområde 5 Ett annat mål är
Page 71 and 72: 70 målområde 5 Utvecklingsbehov o
Page 73 and 74: 72 målområde 5 Bullerkartering oc
Page 75 and 76: 74 målområde 5 I Barnens miljöh
Page 77: 76 målområde 5 6.4 Insatser på i
Page 81 and 82: 80 målområde 5 Utvecklingsbehov 1
Page 83 and 84: 82 målområde 5 I en undersökning
Page 85 and 86: 84 målområde 5 7.2 Geografiska oc
Page 87 and 88: 86 målområde 5 I Sverige inträff
Page 89 and 90: 88 målområde 5 Barn. Trots att an
Page 91 and 92: 90 målområde 5 7.5 Insatser på i
Page 93 and 94: 92 målområde 5 läget att utveckl
Page 95 and 96: 94 målområde 5 Boverket pekar på
Page 97 and 98: 96 målområde 5 8. Produkter som k
Page 99 and 100: 98 målområde 5 8.3 Förklaringar
Page 101 and 102: 100 målområde 5 Utvecklingsbehov
Page 103 and 104: 102 målområde 5 Effekter av verks
Page 105 and 106: 104 målområde 5 Referenser 1. WHO
Page 107 and 108: 106 målområde 5 43. Socialstyrels
Page 109: Den här rapporten innehåller unde
show all

Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?