Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut

6 målområde 5
Sammanfattning
Olika miljöfaktorer orsakar sammantaget mer än 8 000 dödsfall årligen och ett stort antal
sjukhusinläggningar 1 . De utgör därmed ett stort folkhälsoproblem. Luftföroreningar
orsakar de flesta dödsfallen. Varje år dör 4 500 personer av skador, varav de flesta sker i
hem och fritidsmiljö.
Luftföroreningar. Halterna av de skadligaste luftföroreningarna har ökat något de sista
åren samtidigt som ny forskning visar att de negativa effekterna är mycket allvarligare än
vad man tidigare har känt till. Värst drabbade är kroniskt sjuka, t.ex. astmatiker och barn
i de mest utsatta områdena som kan få nedsatt lungfunktion som vuxna. En mycket stor del
av luftföroreningarna kommer från andra länder. Utgången av det kommande internationella
förhandlingsarbetet om minskade utsläpp inom EU är därför avgörande för framtida
hälsopåverkan. Nationellt föreslås fortsatta satsningar på en kombination av ekonomiska,
administrativa (juridiska) och informativa styrmedel. Partiklar föreslås som en ny folkhälsopolitisk
indikator för luftföroreningar.
Organiska miljöföroreningar i föda och mänskliga organ. Halterna i fisk från Östersjön
har, liksom halterna i modersmjölk, minskat sedan 1970-talet. Numera minskar de dock
långsamt. Spädbarn som ammas utgör en riskgrupp. Fördelarna med amning överväger
dock. De organiska miljöföroreningarna finns i fet fisk, feta mejeriprodukter och kött.
Kostrekommendationer är därför viktiga, inte minst till kvinnor i barnafödande ålder.
Föroreningarna sprids långväga via luften. Viktiga framtida insatser är den kommande
EU-lagstiftningen REACH, som bl.a. innebär en fortsatt utfasning av miljö- och hälsoskadliga
ämnen. Dessutom finns förslag om att varor ska förses med innehållsdeklaration.
UV-strålning. Indikatorn ”Antal hudcancerfall” har utvecklats negativt sedan mitten av
1950-talet med en tiofaldig ökning av den allvarligaste formen av hudcancer, malignt
melanom. Varje år dör ca 400 personer i malignt melanom, som förknippas med brännskador
orsakade av sol eller solarium, framför allt i barn- och ungdomsåren. Nationella
kampanjer har genomförts de senaste 10–15 åren, vilket har ökat medvetenheten och tidig
diagnostik har lett till ökad överlevnad. Fortsatta insatser som kan bidra till ett ändrat solningsbeteende
blir avgörande för framtiden. Det handlar om att påverka livsstilsmönster,
skönhetsideal och attityder. De nordiska strålskyddsmyndigheterna har avrått generellt
från solning i solarier.
Buller. Trafikbullerstörning är ett av de största och mest svåråtgärdade folkhälsoproblemen.
Vägtrafiken står för ca 80 procent av störningarna. Störningarna har under de
1 8 000 är en sammanräkning av flera olika uppgifter. Se Forsberg B, m.fl. Comparative health
impact assessment of local and regional particulate air pollutants in Scandinavia. Ambio
2005;34(1):11-9, Forsberg B, m.fl. Hälsokonsekvenser av ozon - en kvantifiering av det marknära
ozonets korttidseffekter på antalet sjukhusinläggningar och dödsfall i Sverige. Umeå universitet;
2003 samt Statens strålskyddsinstitut, SSI:s roll i folkhälsoarbetet – redovisning av regeringsuppdrag
inom folkhälsoområdet, 2004-09-13, SSI dnr 2004/2787-002.