Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut
Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut
Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
74 målområde 5<br />
I Barnens miljöhälsoenkät 2003 (BMHE 03) uppgav 14 procent av föräldrarna att<br />
radonhalten någon gång mätts i bostaden, 41 procent att den inte mätts <strong>och</strong> 45 procent visste<br />
inte om den mätts eller inte. De regionala skillnaderna är stora. Omkring 200 000 barn<br />
uppskattas bo i bostäder med radonhalter som överstiger dagens svenska riktvärde på 200<br />
Bq/m 3 (5).<br />
SSI bedömde 1993 att det med dåvarande takt i åtgärdsarbetet skulle ta 100 år innan<br />
alla bostäder med förhöjda radonhalter hade sanerats. Värt att notera är att den prognosen<br />
gjordes med nivån 400 Bq/m 3 som mål <strong>och</strong> att det svenska riktvärdet för befintlig bebyggelse<br />
därefter har sänkts till 200 (48).<br />
6.3 Förklaringar till utvecklingen<br />
Radon kan komma in i hus från tre olika källor: marken, byggnadsmaterialet <strong>och</strong> hushållsvattnet.<br />
Marken är den viktigaste radonkällan <strong>och</strong> kan ge upphov till mycket höga<br />
radonhalter inomhus. Markområden indelas i tre radonnivåer efter markluftens radonhalt:<br />
Högrisk, normalrisk <strong>och</strong> lågrisk. Det ska dock poängteras att marken även i lågriskområden<br />
innehåller radon, vilket innebär en fara för att radon kan komma in i huset. Det innebär<br />
att man på hela 80 procent av Sveriges yta riskerar att få radonproblem om husen inte är väl<br />
utförda. Husets grundkonstruktion ska enligt Boverkets byggregler antingen vara radonsäkert<br />
utförd (gäller högriskområde) eller radonskyddat utförd (gäller normal- <strong>och</strong> lågriskområde)<br />
(55).<br />
Vissa byggnadsmaterial, främst alunskifferbaserad lättbetong (blåbetong), avger radon<br />
till inomhusluften. Byggnadsmaterial av alunskiffer tillverkades mellan 1929 <strong>och</strong> 1975<br />
<strong>och</strong> finns i ca tio procent av det svenska bostadsbeståndet. De byggnadsmaterial som<br />
används idag avger inte några betydande mängder radon. Radonhaltigt vatten kan man<br />
hitta i bergborrade brunnar. 102<br />
Radonhaltigt dricksvatten kan också bidra till radonhalten i inomhusluften. Det gäller<br />
framför allt vatten från bergborrade brunnar. Hälsorisken kopplat till radon i vattnet är att<br />
radon avges från vattnet <strong>och</strong> kommer ut i inomhusluften. Någon koppling har inte hittats<br />
mellan drickande av radonhaltigt vatten <strong>och</strong> hälsorisk, vid en vetenskaplig genomgång av<br />
alla internationella resultat, men personer som dricker radonhaltigt vatten får ett litet tillskott<br />
till den årliga stråldosen från radonet. 103<br />
Under slutet av 1970-talet kom radonfrågan att belysas i allt större omfattning – inte<br />
minst i massmedierna. Genomgripande åtgärder för att minska energiförbrukningen i hushållen<br />
hade under just de åren genomförts i hela landet. Detta ledde till att luftväxlingen<br />
minskade i många hus <strong>och</strong> det fanns därmed en fara att radonhalten inomhus kunde öka<br />
(56).<br />
102<br />
<strong>Statens</strong> strålskyddsinstitut. SSI:s roll i folkhälsoarbetet – redovisning av regeringsuppdrag<br />
inom folkhälsoområdet. 2004-09-13. SSI dnr 2004/2787-002.<br />
103<br />
Socialstyrelsen. Socialstyrelsens folkhälsoarbete. 2004-12-22. Dnr 00-5387/2004.
Change language