Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut
Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut
Sunda och säkra miljöer och produkter - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sunda <strong>och</strong> <strong>säkra</strong> <strong>miljöer</strong> <strong>och</strong> <strong>produkter</strong> 71<br />
Kommuner<br />
Verksamhetsområde<br />
Viktiga aktörer är bl.a. kommunerna som har huvudansvaret för den fysiska samhällsplaneringen.<br />
Kommunernas planering styr exempelvis lokalisering <strong>och</strong> utformning av<br />
bostadsområden, grönstruktur <strong>och</strong> transportnät. Detta får betydelse för bl.a. bullersituationen<br />
(49).<br />
Lokalisering av infrastrukturanläggningar, bostadsbebyggelse, handel, arbetsplatser<br />
etc. görs genom den fysiska planeringen. Kommunen har här en huvudroll <strong>och</strong> därmed det<br />
yttersta ansvaret för hur människornas livsmiljö formas. Kommunerna har tillsyn över trafikens<br />
miljöstörningar, däribland buller (48).<br />
Insatser som påverkar bestämningsfaktorn buller<br />
Frågan om trafikbuller har aktualiserats mer <strong>och</strong> mer i kommunerna sedan mitten av 1990talet<br />
<strong>och</strong> flertalet kommuner har kartlagt buller för delar av sin kommun (49).<br />
De kommunala miljönämnderna har en viktig roll när det gäller att förbättra barns<br />
miljö. Många bedriver tillsynsaktiviteter specifikt inriktade på barn, t.ex. projekt för att<br />
förbättra miljön i skolor <strong>och</strong> förskolor. Här har buller särskilt uppmärksammats under<br />
senare år (49).<br />
I innerstadslägen i de större städerna är det ofta inte möjligt att uppnå riksdagens riktvärden<br />
i den befintliga bebyggelsen. Då accepterar kommunen, t.ex. Stockholm stad, ofta<br />
lösningar där riktvärdena endast uppnås på ena sidan av ett hus (48).<br />
Effekter av verksamheten<br />
Enligt Boverkets uppgift har endast var tionde kommun utarbetat en handlingsplan <strong>och</strong><br />
åtgärdsprogram för buller (48). Det förekommer inte heller någon uppföljning av de krav<br />
som ställs på åtgärder i detaljplaner (49).<br />
För kommunala vägar har sedan 1998 funnits ett 50-procentigt bidrag för bullerdämpande<br />
åtgärder. Kommunen <strong>och</strong> fastighetsägaren har fått stå för resten av kostnaden. En<br />
förutsättning för bidraget har varit att kommunen har tagit fram en åtgärdsplan för buller.<br />
Detta har dock saknats i de flesta kommuner som därmed i de flesta fall inte heller utfört<br />
bullerdämpande åtgärder i någon större omfattning (49).<br />
En utvärdering av Socialstyrelsen av den kommunala tillsynen inom hälsoskyddsområdet<br />
visar dock att denna ofta är eftersatt (53).<br />
Utvecklingsbehov <strong>och</strong> förslag<br />
Kommunala handlingsprogram bör tas fram i större utsträckning <strong>och</strong> de krav som ställs på<br />
åtgärder i detaljplaner bör följas upp bättre (10).<br />
Ljudmiljön bör beaktas mer i samhällsplaneringen (49).<br />
Fysisk planering bör användas i långt större omfattning för att minska problem med<br />
buller. Som underlag för beslut vid planering <strong>och</strong> byggande bör kommunen kartlägga<br />
bullersituationen samt upprätta handlingsplaner för hur buller ska åtgärdas (49).