2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vårdprogram – <strong>Affektiva</strong> <strong>sjukdomar</strong>; vs 2006-04-12<br />
förekommit, och c) andra förstämningssyndrom. De olika förstämningssyndromen/affektiva<br />
<strong>sjukdomar</strong>na är inte åtskiljda från varandra med klara gränser utan övergår i stället gradvis<br />
från ett tillstånd till ett annat. Det är detta som är bakgrunden till att man idag alltmer pratar<br />
om <strong>sjukdomar</strong> inom det ”affektiva spektrat”. En översikt över de vanligaste och viktigaste diagnoserna<br />
inom det affektiva spektrat ges nedan (se även tabell 1 och figur 1).<br />
Ett fenomen som har uppmärksammats mycket under senare tid är att den tidigare mer strikta<br />
uppdelningen mellan unipolära och bipolära affektiva <strong>sjukdomar</strong> kanske inte är helt korrekt.<br />
Tidigare angavs oftast prevalensen för unipolär depression till mellan 5-10% och för bipolär<br />
sjukdom till 1%. I en mycket uppmärksammad artikel från 2003 visas att om de ”strikta” kriterierna<br />
för unipolär respektive bipolär sjukdom i DSM-IV används var livstidsprevalensen för<br />
egentlig depression c:a 20% och för bipolär sjukdom c:a 1% i den population som följts under<br />
många år i Schweiz. Om mindre strikta kriterier för mani/hypomani användes visade det sig<br />
att många av dem som initialt fått diagnosen unipolär depression också hade uppvisat perioder<br />
med mani/hypomani, och således skulle ha diagnosticerats som bipolär sjukdom. Med de<br />
minst strikta kriterierna som användes i studien skulle c:a hälften av de personer som initialt<br />
fått diagnosen unipolär depression istället fått en bipolär diagnos. I detta fall skulle således<br />
livstidsprevalenserna för uni- respektive bipolär affektiv sjukdom vara ungefär lika stora (c:a<br />
10% vardera; Angst et al., 2003).<br />
Ovanstående resonemang kan tyckas vara en akademisk fråga av enbart teoretiskt intresse<br />
men frågan har visat sig ha en mycket stor klinisk relevans därför att depressiva episoder som<br />
uppträder som en del av en bipolär sjukdom kan behöva behandlas annorlunda än depression<br />
som uppträder som unipolär affektiv sjukdom. Många fall av s.k. terapirefraktära och svårbehandlade<br />
depressioner har visat sig vara depressiva episoder inom ett bipolärt syndrom och<br />
när behandling riktat mot bipolär affektiv sjukdom satts in har patienten blivit hjälpt.<br />
Det är detta som är bakgrunden till att det är så viktigt vid mötet med en deprimerad patient<br />
att bedöma om depressionen är unipolär eller ingår som en del i ett bipolärt syndrom.<br />
---------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
Depressiva syndrom Bipolära syndrom Andra syndrom<br />
Egentlig depression, enstaka Cyklotymi Somatisk orsak<br />
Egentlig depression, återkommande Bipolär I Substansbetingat<br />
Lindrig depression<br />
Bipolär II<br />
Dystymi<br />
Bipolär III<br />
Återkommande kortvarig depression Bipolär IV<br />
Depression UNS<br />
”Rapid cycling”<br />
----------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
Tabell 1: Översikt över de vanligast förekommande förstämningssyndromen.<br />
14