2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland

Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12
För att underlätta det kliniska arbetet finns vårdprogrammet, tillsammans med bilagor (t.ex.
skattningsformulär), enkelt tillgängligt på landstingets hemsida under rubrikerna ”Läkemedelskommittén
– vårdprogram”. Vårdprogrammet uppdateras allt eftersom och den version av
vårdprogrammet som finns tillgänglig från hemsidan är den senaste.
2.1 Förekomst
2 Affektiva sjukdomar - bakgrund
Mycket förenklat delas affektiva sjukdomar in i unipolära depressiva tillstånd, där endast
depressiva skov förekommer, och bipolära tillstånd, där mani eller hypomani förekommer
tillsammans med depressiva perioder. Utvecklingen av diagnostik och behandling av affektiva
sjukdomar har gått mycket snabbt under de senaste åren. Det finns sjukdomar som forskningen
idag anser innefattas i det affektiva spektrat som inte finns upptagna i ICD-10 (WHO) eller
DSM-IV (APA). Båda dessa diagnostiska instrument anses därför vara lite för grova. Av detta
skäl har ett speciellt avsnitt som tar upp diagnostik inkluderats (se avsnitt 3; Affektiva sjukdomar
- diagnostik).
Depressiva besvär är en av vår tids stora folksjukdomar. En internationell kartläggning som
gjordes av Världsbanken och WHO och som publicerades 1997 visade att depression hamnade
på fjärde plats i världen av orsaker till ohälsa. En sammanställning gjord i Sverige 1997
visade att depressionssjukdomar sammantaget kostade samhället 12 miljarder kronor detta år.
Lundby-studien i Sverige har rapporterat att upp emot varannan kvinna och var fjärde man
någon gång i livet drabbas av en depression. Livstidsförekomsten i denna studie av att drabbas
av svårare depression var ungefär 20% för kvinnor och 11% för män, vilket stämmer överens
med studier från andra länder. Vid en viss tidpunkt anges mellan 4-10% av den vuxna befolkningen
uppfylla kriterierna för egentlig depression, diagnostiserat enligt DSM-IV. Depressioner
har blivit vanligare på senare tid och debuten förefaller även ske i lägre åldrar.
Viktigt är också att beakta att 5-10% av alla patienter som söker primärvården har inslag av
depressiva symtom och att varannan av dessa patienter inte får adekvat diagnos och behandling.
Det finns studier som visar att närmare varannan person med depression överhuvudtaget
inte söker vård för detta. En person med dåligt identifierad och ofullständigt behandlad
depression löper mångdubbelt förhöjd risk att begå självmord jämfört med en person som
inte är deprimerad. Depression förekommer ofta tillsammans med flera typer av kroppsliga
sjukdomar, som t.ex. hjärtkärlsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom, parkinsonism och andra
neurologiska sjukdomar samt diabetes. Prognosen för dessa sjukdomar är försämrad vid samtidig
depression. En obehandlad depression leder till minskat infektionsförsvar. Hos äldre med
depression föreligger minst en fördubblad risk att dö i förtid.
Förebyggande insatser, tidig upptäckt, korrekt diagnostik och adekvat insatt behandling är således
av stor vikt både ur ett individ- och samhällsperspektiv.
2.2 Förlopp
Empiriska data talar för att durationen av en depressionsepisod kan variera mycket kraftigt,
med en medelduration på 3-12 månader. De flesta som drabbas av depression får ytterligare
minst en sjukdomsepisod senare i livet. Kortare depressionsperioder ser man oftare tidigt i
6