2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland

Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12
funktion inom viktiga områden såsom jobb eller socialt liv. Avvikande personlighetsdrag eller
en fullt utvecklad personlighetsstörning kan påverka depressionsbildens utseende liksom
depressionen å andra sidan kan göra det svårare att se att det föreligger en samtidig personlighetsstörning.
Eftersom personlighetsstörda upplever sina varanden och göranden som ”normala” är det
svårt att motivera en sådan patient till att jobba med sina personlighetsdrag i en psykoterapi.
En förutsättning för att det överhuvudtaget skall vara möjligt är att patienten har information/
kunskap om sitt tillstånd.
4.7.2 Samsjuklighet med alkoholmissbruk
Alkoholberoende och missbruk är en komplicerande faktor. En depression kan maskera ett
missbruk och ett missbruk kan maskera en depression. Det är därför viktigt att uppmärksamma
ett eventuellt missbruk då det annars kan vara svårt att behandla en patient med depression.
Alkohol påverkar hjärnan och interfererar med antidepressiv medicinering. Effekterna av
medicineringen påverkas och därmed försämras patienten i sin depression. För att patienten
skall bli frisk behöver han/hon också hjälp med missbruksproblematiken.
För att få en uppfattning om patientens alkoholbeteende rekommenderas användningen av frågeformulär
t.ex. AUDIT (se Bilaga 4)
4.7.3. Samsjuklighet med somatiska sjukdomar
Depression är relativt vanligt vid samtidig somatisk sjukdom (se avsnitt 2.1). Det kan dock
vara svårt att upptäcka den p g a olika kroppsliga symtom. Här är samverkan mellan somatisk
expertis och psykiatrisk sådan väsentlig för att optimal behandling skall kunna erbjudas. Affektiv
sjukdom hos patient med samtidig somatisk sjukdom behandlas i princip på samma sätt
som motsvarande affektiv sjukdom hos patient utan somatisk sjukdom. Skillnaden kan dock
vara att preparat kan behöva väljas så att eventuella biverkningar inte påverkar den somatiska
sjukdomen eller så att preparatet inte interagerar med läkemedel ordinerat för att behandla den
somatiska sjukdomen.
4.8 Anhöriga/närstående, sociala och kulturella faktorer
För en anhörig/närstående kan det vara svårt att stödja en deprimerad person. Man kanske
inte ens förstår att personen i ens närhet är sjuk. En deprimerad person kan lätt uppfattas som
likgiltig, avvisande, oföretagsam och slö vilket gör att anhöriga/närstående också kan känna
sig avvisade och bli irriterade eller arga. Om anhöriga/närstående involveras i behandlingen
blir de tryggare och kan bättre stödja den deprimerade. De behöver få saklig information om
tillståndet och dess behandling. De behöver även ofta själva stöd. Hälso- och sjukvården skall
också kunna erbjuda anhörigstöd eller ge information om patient- och anhörigföreningar.
Samarbetet mellan vårdpersonal och de anhöriga/närstående är viktigt. Av sekretesskäl är det
dock alltid nödvändigt att inhämta patientens samtycke.
Barn till deprimerade patienter far ofta illa. Barn behöver alltid kunskap om förälderns sjukdom
för att förstå att det inte är deras fel att mamma eller pappa är deprimerad och att det inte
är deras ansvar att göra en förälder frisk. Ett viktigt stöd för barnet är att veta vart man kan
vända sig då man oroar sig för föräldern. Barn kan också behöva få berätta hur de själva mår,
hur de upplever situationen att leva med en deprimerad förälder, och hur deras oro ser ut för
egen del och för föräldern. Denna typ av stöd kan ges till barnet av den friska föräldern el-
37