2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland

Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12
med neuroleptika, även atypiska sådana. Förutom viktsuppgång har man funnit påverkan på
såväl lipid- som glukosmetabolism och ökad risk för att utveckla metabola syndromet och typ-
II diabetes. En vetenskaplig diskussion förs för närvarande om huruvida detta gäller generellt
för alla neuroleptika i lika hög grad eller om risken är större för vissa. De två neuroleptika
som oftast nämns vad gäller ökad risk för viktsuppgång och metabol påverkan är klozapin och
olanzapin. Det gäller att vara uppmärksam om en patient går upp påtagligt i vikt efter insättande
av neuroleptika. Man bär då antingen överväga att byta preparat eller att följa metabola
parametrar för att tidigt upptäcka om en utveckling mot metabola syndromet och/eller typ-II
diabetes håller på att ske.
4.3.5 Naturläkemedel
Johannesörtextrakt (Movina, m fl) har en återupptagshämmande effekt på serotonin, noradrenalin
och dopamin, vilket tyder på att verkningsmekanismen är likartad den hos antidepressiva
läkemedel. Den aktiv substansen är hyperforin (minst 5%). Det är dock oklart om fler substanser
i extraktet bidrar till de terapeutiska effekterna och vilka andra mekanismer i hjärnan
som påverkas av extraktet. Effekterna av johannesörtextrakt är väl studerade och i samtliga
studier anges biverkningarna som låga. Det finns dock ett påtagligt kliniskt problem med detta
medel och det är dess inducerande effekt på CYP P450-systemet i levern. Det förekommer exempel
på att såväl P-piller, medel mot HIV, samt cyklosporin kan förlora sina kliniska effekter.
Även effekten av statiner och warfarin samt antidepressiva kan påverkas. Medlet är välanvänt
och det är således viktigt att man frågar en patient med depressionsproblem huruvida patienten
använder detta medel eller ej.
4.4 Praktiska riktlinjer för läkemedelsbehandling
4.4.1 Behandling av egentlig, unipolär depression
Vid läkemedelsbehandling av en förstagångsdepression utan komplikationer är rekommendationen
att man startar med ett SSRI-preparat (REKLISTAN; citalopram eller sertralin) i
enlighet med doser angivna i FASS. För att minska initiala biverkningar kan läkemedlet ges
med halva dosen under de första 5-7 dagarna. Ingen säkerställd skillnad i effekt finns dokumenterad
mellan olika SSRI och de ger samma andel förbättrade patienter på kort sikt (c:a 60-
70%) vid lindriga och måttliga depressioner i öppenvård. För alla SSRI gäller att biverkningar
kommer omgående men att den stämningshöjande effekten dröjer. Effekten kan börja visa sig
först efter 1-2 veckors behandling, men preparaten måste tas under 4-6 veckors tid i adekvata
doser för att full antidepressiv effekt skall uppnås (vissa patienter, t.ex. äldre, kräver upp till
12 veckors behandling). Kombinationen hämningslösande effekt, biverkningar och utebliven
stämningshöjning ökar initialt risken för suicid.
Vid utebliven eller otillräcklig antidepressiv effekt prövas som första alternativ en doshöjning.
Som regel bör man först ha ökat till maxdos enligt FASS innan man bestämmer sig för att
ett visst preparat visar otillräcklig effekt. Som andra alternativ, eller som första alternativ om
patientens besväras av påtaglig biverkan, bör annat SSRI enligt REKLISTAN prövas. Kliniska
erfarenheter visar att även om terapisvar inte fås på ett visst SSRI kan patienten mycket väl
bli hjälpt av ett annat SSRI. Biverkningarna skiljer sig också åt mellan olika preparat. Om
patienten får alltför besvärliga biverkningar av ett visst SSRI kan biverkningsprofilen vara
annorlunda hos ett annat preparat. Vid otillräcklig effekt av SSRI enligt REKLISTAN kan
även escitalopram (Cipralex) prövas som ett alternativ.
28