2 Affektiva sjukdomar - Landstinget SÃ¶rmland

More documents

Recommendations

Info

Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12 4.5.2 Indikationer för ECT De viktigaste indikationerna för ECT vid affektiv sjukdom är: • Egentliga depressioner med psykotiska komplikationer • Melankolisk depression och depression med apati/psykomotorisk hämning • Depression förenad med hög suicidrisk då snabb förbättring är essentiell • Mani och (svårare fall av) depression vid bipolaritet • Egentlig depression vid graviditet eller post-partum • När läkemedelsbehandling ej gett avsedd effekt 4.5.3 Kontraindikationer för ECT Absolut kontraindikation är expansiv intrakraniell process med ökat intrakraniellt tryck. Även annan cerebral påverkan med risk för ökat intrakraniellt tryck, t.ex. nyligen genomgången stroke eller blödning, är en kontraindikation. Vid misstanke om något av detta skall DT-hjärna utföras innan ECT planeras att ges. Mer relativa kontraindikationer är hjärt-kärlsjukdom, astma, grav övervikt och långt gången graviditet. I dessa fall är det framför allt riskerna med narkos som är betydelsefulla att beakta och en medicin-/narkoskonsult skall därför utföras innan ECT planeras att ges. Hos äldre patienter med begynnande demens, eller som av annan orsak har sviktande kognitiva funktioner, ökar risken för konfusion och kognitiv påverkan av behandlingen, vilket i dessa fall måste beaktas. 4.5.4 Somatisk utredning inför ECT Följande rutiner gäller som en grund för somatisk utredning inför ECT-behandling: • Alla patienter auskulteras cor/pulm och blodtryckkontrolleras • Somatiskt frisk patient < 60 år; inga prover eller ytterligare undersökningar • Somatiskt frisk patient > 60 år; EKG • Patient med hjärtsjukdom, lungsjukdom, hypertoni och/eller diuretikabehandling: EKG, Hb, Na, K, kreatinin • Patient med Diabetes mellitus: EKG, Hb, Na, K, kreatinin samt P-glukos • Patient med Litiumbehandling: Na, K, kreatinin taget senaste halvåret • Övriga: undersökning enligt respektive anestesikliniks rutiner 4.5.5 Biverkningar av ECT Modern behandling med ECT har påtagligt minskat biverkningar och risker. Risken för dödsfall vid ECT är inte större än den minimala risk som alltid finns vid kortvarig narkos. Cirkulationen påverkas under krampanfallet och takykardi, blodtrycksstegring och arytmier kan uppkomma. De är övergående och innebär oftast inga problem för patienten. Känd hjärt-kärlsjukdom ger på grund av detta anledning till medicinkonsult före behandlingen. Huvudvärk, illamående och muskelvärk är andra biverkningar som kan förekomma. Påverkan på kognitiva funktioner är en vanlig biverkan. Förutom konfusion, som kan förekomma framför allt hos äldre med någon form av organisk störning med i bilden, kan inlärnings- och minnesstörningar uppträda. Dessa kan vara dels anterograda (svårigheter att lära in och hålla kvar nytt material), dels retrograda (svårigheter att minnas bakåt i tiden). Kognitiv påverkan kan både dokumenteras med objektiva metoder och subjektivt upplevas av patienten. I vissa fall är den subjektiva upplevelsen av minnesstörning större än vad som går att dokumentera objektivt. Minnesstörningar kan finnas kvar i veckor upp till flera månader. I de allra flesta fall är de kognitiva störningarna övergående. Fall finns dock rapporterade där subjektiva 33
Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12 upplevelser av minnesstörningar funnits kvar många månader efter avslutad behandling. Det har dock inte gått att säkerställa att dessa skulle bero på den tidigare ECT-behandlingen. Det finns inte heller visat att ECT-behandling skulle kunna ge organisk hjärnskada. Kognitiv påverkan och minnesstörningar är en viktig biverkan av ECT och patienten skall upplysas om detta före insatt behandling. Risken ökar hos äldre och om bilateral elektroplacering används. Ett sätt att minska risken för kognitiv påverkan hos äldre är att ge ECT med längre intervaller. 4.5.6 Praktiska förberedelser inför ECT-behandling Fasta När kontraindikationer saknas får patienten dricka klara vätskor, dvs. kaffe, te, äppeljuice, saft och vatten i obegränsad mängd fram till 2 timmar före ECT. Inga andra drycker och ingen fast föda får intas efter kl 24.00! Absolut fasta (dvs. vare sig mat eller dryck) gäller vid följande tillstånd: • Fetma • Graviditet (alltid konsultera narkosläkare först) • Diabetes mellitus • Sjukdomar i mag-tarmkanalen som orsakar förlångsammad ventrikeltömning, t.ex. gastrit, ulcus eller hiatusbråck Morgonmedicinering Enligt nuvarande rutiner tar patienten sina ordinarie morgonmediciner enligt ordination även på morgonen inför ECT-behandlingen. Undantaget är att bensodiazepiner undviks om möjligt under hela ECT-serien pga. dess kramptröskelhöjande effekt. Går inte detta att göra helt bör patienten hoppa över kvälls- och morgondosen inför ECT-behandlingen. Erbjud istället Lergigan 25-50 mg vid oro. Injektion Lanexan 0,2 mg kan ges i samband med narkosen om patienten måste stå kvar på höga doser bensodiazepiner. Vid byte av antidepressivt läkemedel i samband med ECT-behandling kan nedtrappning påbörjas i samband med att ECT-serien inleds. Litium kan i vissa fall bidra till konfusion och i sådana fall kan dosen behöva justeras. Vid insulinbehandlad Diabetes mellitus ges halva morgondosen insulin s.c. samt infusion 1000 ml glukos 5% med början kl. 07.00. 4.5.7 ECT-behandlingens praktiska genomförande Organisation ECT-behandling ges av speciellt utbildad personal inom s.k. ECT-team eller -enheter vid de tre psykiatriska klinikerna och sker i samarbete med anestesiklinikerna. Behandlingen ges 2 eller 3 gånger per vecka, beroende på indikation, lokala rutiner och ålder (äldre patienter ges med fördel glesare behandlingar för att minska risken för kognitiv påverkan; tätare behandlingar ger snabbare effekt då sådan är eftersträvansvärd). Behandlingen kan ges både till patienter som är inneliggande och till patienter som kommer hemifrån, s.k. poliklinisk ECT (lokala rutiner finns för detta). Inledande behandling ECT kan ges med unilateral eller bilateral elektrodplacering. Unilateral placering används som regel som förstahandsval. En normal, inledande behandlingsomgång med ECT omfattar oftast 6-16 behandlingar. Målet med behandlingen är full remission och behandlingen fortsätter tills detta mål nåtts. Strömparametrar, monitorering under behandlingen, behandling av eventuella biverkningar och den omedelbara eftervården regleras via lokala PM. Viktigt är att behandling 34
Page 1 and 2: Behandling av affektiva sjukdomar h
Page 3 and 4: Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 33: Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 80 and 81: Anteckningar

2 Affektiva sjukdomar - Landstinget SÃ¶rmland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?