2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland

Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12
puberteten och man finner då också den klassiska könsskillnaden med avsevärt fler flickor
bland de deprimerade. Deprimerade pojkar blir oftare än flickor bråkiga, stökiga och normöverskridande.
Beträffande bipolära syndrom är bilden mer otydlig men det finns en konsensus
om att bipolära syndrom också kan uppträda hos barn och ungdomar.
Misstänkt eller diagnostiserad depression eller annan form av affektiv sjukdom hos barn och
ungdomar under 18 år är en specialistangelägenhet för Barn- och Ungdomspsykiatrin eller i
vissa fall för mottagning för Unga Vuxna om sådan finns. Misstänkt eller diagnosticerad affektiv
sjukdom hos barn och ungdomar under 18 år skall därför remitteras till Barn- och Ungdomspsykiatrin
alternativt till Unga Vuxna för vidare handläggning och behandling.
6.3 Utmattningssyndrom
6.3.1 Inledning
Arbetsrelaterad stress, arbetsrelaterad utmattning, arbetsrelaterad ohälsa och utmattningsdepression
är exempel på begrepp som används för att beskriva det vi i dagligt tal kallar utbrändhet.
Termen ”utbrändhet” är en svensk översättning av det amerikanska ordet ”burnout” som
lanserades i USA på 1970-talet. På engelska kan ordet ge associationer till urladdning medan
det på svenska kan ge associationer till något oåterkalleligt skadat, något utbränt. Benämningen
kan därmed anses mindre lämplig.
I oktober 2003 publicerade Socialstyrelsen ett kunskapsunderlag. ”Utmattningssyndrom
– stressrelaterad psykisk ohälsa”. Där föreslås att termen utmattningssyndrom används för
de tillstånd där depression inte har utvecklats. I den mån tillståndet uppfyller kriterierna för
depression bör diagnosen egentlig depression med utmattningssyndrom användas. För lättare
tillstånd av arbetsrelaterad psykisk ohälsa, som varken uppfyller kriterierna för depression eller
för utmattningssyndrom kan diagnosen maladaptiv stressreaktion användas.
Diagnosen utmattningsdepression är således, enligt Socialstyrelsens kunskapsunderlag, tänkt
att ”avgränsa ett tillstånd som utmärks av plågsamma och funktionsnedsättande symtom på
psykisk utmattning åtföljt också av somatiska symtom. Tillståndet skall ha en koppling till
varaktiga och identifierbara påfrestningar, och det skall inte fullt ut förklaras av någon form
av substansbruk eller av någon somatisk sjukdom eller skada. Huvudbetoningen har lagts på
symtom på psykisk utmattning, vilket har gjorts till ett obligatoriskt kriterium. Utmattningssyndrom
definieras som ett tillstånd som har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara
stressfaktorer. Varaktigheten av påfrestningarna har angivits till minst sex månader, medan
varaktigheten av de specificerade symtomen har angivits till minst två veckor.” Utmattningssyndrom
skall alltså ses som resultaten av en långvarig process med olika grader av stress och
symtom på stress enligt nedanstående diagnoskriterier.
6.3.2 Diagnostiska kriterier för utmattningssyndrom
Samtliga kriterier som betecknas med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen
skall kunna ställas (enligt socialstyrelsens förslag, se www.sos.se);
A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har
utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat
under minst sex månader.
B Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företag
samhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk
belastning.
42