Häfte B - Socialdemokraterna

ing om mänskliga rättigheter, av FN:s flyktingkonvention och av Europarådskonventionen
om mänskliga rättigheter. Sveriges flyktingpolitik har
sin grund i dessa internationella överenskommelser.
Sverige ska vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse. Alla
som kommer hit och söker asyl ska få en rättssäker prövning. Väntan på
besked ska inte vara för lång. Under tiden som asylprövningen pågår ska
de som söker asyl få ett bra mottagande. Den som beviljas asyl ska snabbt
komma in i vårt samhälle. Den som får avslag ska återvända till sitt hemland.
Detta är grunden för den svenska flyktingpolitiken.
Den svenska asylprocessen ska också ha ett tydligt barnperspektiv.
Barn som söker asyl i ett annat land befinner sig i en särskilt utsatt situation.
De har sällan valt flykten själva och har ofta svårt att överblicka och
förstå asylprocessen. En utdragen och otydlig process drabbar därför ofta
barn mer än vuxna. Ett par års tid är en oerhört lång tid för ett litet barn,
tillräckligt för att kanske glömma hemlandet och hemspråket helt och hållet.
Självklart är det så att om föräldrarna tappar fotfästet och inte förmår
vara föräldrar, så förlorar barnen sin trygga punkt i tillvaron. Partistyrelsen
anser att en tydlig process med kortare handläggningstider är avgörande
för en mer human flyktingpolitik, inte minst sett ur barnets perspektiv.
1997 införde Sverige som första land i världen en portalparagraf om
barnets bästa i Utlänningslagen. Det innebär att barnets bästa ska beaktas
i hela processen, vid beslut om uppehållstillstånd, i mottagandet och vid
avvisningar. Lagstiftningen och den praxis som har utvecklats innebär att
barns egna asylskäl ska prövas och uppehållstillstånd ska beviljas till barn
som har skyddsbehov. I bedömningen av humanitära skäl ställs lägre krav
på styrkan i de humanitära skälen när barn är berörda. Samtidigt har inte
barnkonventionen en så långtgående betydelse att det räcker med att vara
barn eller att ett barn kan få det bättre i Sverige, för att få uppehållstillstånd.
Partistyrelsen menar dock att det inte enbart räcker med att ändra i
lagen, utan det måste hela tiden pågå ett arbete som syftar till att förbättra
lagstiftningen, asylprocessen, mottagandet av asylsökande och inte
minst åtgärder som förebygger att barn far illa.
Partistyrelsen delar uppfattningen att begreppet humanitära skäl bör
förtydligas. En kommitté med representanter från samtliga riksdagspartier
har sett över Utlänningslagen bland annat med detta uppdrag. Kommittén
såg också över hur barns bästa kommer till uttryck i bedömningarna
av uppehållstillstånd. Ett förslag till ny Utlänningslag lämnades till
riksdagen 31 maj. I förslaget tydliggörs att de omständigheter som kommer
fram i ett ärende som rör barn, inte behöver vara av samma allvar och
tyngd som för vuxna. I den nya lagen föreslås också att skyddsgrunderna
utvidgas. Samtidigt föreslogs att Utlänningsnämnden ska ersättas av domstolsprövning
i de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Migrationsverket har givits i uppdrag att se till att det vid samtliga
enheter där Migrationsverket utreder asylärenden som omfattar barn, ska
finnas handläggare som har särskild kompetens att utreda barn. Uppdraget
innebar också att Migrationsverket ska vidta åtgärder för att säkerställa
att barn kommer till tals och att barnets utsaga och situation redovisas
i ärendet. Om det inte är möjligt att höra barnet direkt ska barnets situation
klarläggas genom barnfokuserade föräldrasamtal.
99