Häfte B - Socialdemokraterna
Häfte B - Socialdemokraterna
Häfte B - Socialdemokraterna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Jag hemställer att partikongressen uttalar sig för:<br />
1) att satsa på en landsomfattande utbildning om EUs grundlag.<br />
Ingvar Larsson<br />
Oskarshamns arbetarekommuns beslöt att bifalla första att-satsen och därmed<br />
anta motionen som sin egen (avslag motionärens andra att-sats: att detta ska<br />
ligga till grund för en folkomröstning).<br />
Motion B41<br />
Malmö arbetarekommun – enskild<br />
Förslag till konstitution för Europa<br />
I debatten om förslaget till konstitution för Europa hävdas att förslaget egentligen<br />
inte innehåller några förändringar, väsentliga förändringar, gentemot de<br />
nuvarande fördragen.<br />
Dessutom hävdas att konstitutionen ska vara mer lättförståelig vilket är<br />
svårt att hålla med om när man försöker utläsa beslutsformer och var gränserna<br />
för EU.s befogenheter går.<br />
Ett exempel är skrivningarna om gemensam utrikes- säkerhets- och försvarspolitik.<br />
I artikel 1-11, punkt 4 som handlar om befogenhetskriterier står det:<br />
” Unionen skall ha befogenhet att fastställa och genomföra en gemensam utrikes<br />
och säkerhetspolitik, inbegripet den gradvisa utformningen av en gemensam<br />
försvarspolitik”<br />
I artikel 1-15 punkt 1, förstärks skrivningen:<br />
” Unionens befogenhet i fråga om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken<br />
skall omfatta alla utrikespolitiska områden och alla frågor som rör<br />
unionens säkerhet, inbegripet ett gradvist fastställande av en gemensam försvarspolitik<br />
som kan leda till ett gemensamt försvar”.<br />
Nu kan vi konstatera att först ska en gemensam försvarspolitik utformas<br />
gradvis, för att i nästa steg gälla en befogenhet i alla frågor som rör unionens<br />
säkerhet och att det kan leda till ett gemensamt försvar,<br />
Slutligen, i artikel 1-40 punkt 2, så anges målet för försvarspolitiken:<br />
” Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken skall omfatta den gradvisa<br />
utformningen av unionens gemensamma försvarspolitik. Den kommer att<br />
leda till ett gemensamt försvar, så snart som Europeiska rådet enhälligt har<br />
beslutat om detta. Europeiska rådet skall då rekommendera medlemsstaterna<br />
att anta ett sådant beslut i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser”.<br />
Sammanfattningsvis så kan vi konstatera att förslaget innebär enligt artikel:<br />
• en gradvis utformning av en gemensam försvarspolitik<br />
• som kan leda till ett gemensamt försvar<br />
• vilket skall leda till ett gemensamt försvar så snart som rådet är enigt.<br />
Punkt 3 måste betraktas som ett mål, ett gemensamt försvar, vilket, om Sverige<br />
accepterar skrivningen innebär att vi frångår vår alliansfrihet och helt förändrar<br />
vår säkerhetspolitiska inriktning. Att det krävs ett enhälligt beslut<br />
handlar bara om formen för beslutet. Målet är ett gemensamt försvar.<br />
57