Häfte B - Socialdemokraterna

68
gränserna mellan alla dessa demokratiska rörelser.
Bistånd. Ett viktigt inslag i arbetet för demokratins globalisering är Sveriges
ekonomiska bistånd. Strategiskt avgörande är det bistånd som förmedlas
via fackföreningsrörelsen och andra demokratiska folkrörelsers globala
organisationer till studiecirklar i hur man bygger demokrati på basplanet. Den
delen av Sveriges ekonomiska bistånd bör prioriteras och öka rejält som ett led
i globaliseringen av demokratin.
Lokala ekonomier. Parallellt med ekonomins globalisering pågår också
en utveckling av lokala ekonomier, valutor och kooperativa banker med räntefri
utlåning i ett stort antal länder runt om i världen och även i Sverige.
Lokal ekonomi och lokala valutor behöver inte stå i något motsatsförhållande
till demokratins globalisering, utan bidrar tvärt om till den nödvändiga förstärkningen
av demokratin underifrån.
Demokrati på alla nivåer. Men demokratin kan inte göra halt vid
nationsgränsen. Den måste utvecklas över nationalstaternas gränser. Demokratiska
institutioner måste byggas på alla nivåer; lokalt, nationellt, regionalt
och globalt. Målet måste vara att FNs Generalförsamling ska bli ett fungerande
världsparlament och FNs Säkerhetsrådet en världsregering i en global
demokrati där rätt beslut fattas på rätt nivå från det lokala till det globala.
EU ett viktigt instrument. Den demokrati som grundas på blandekonomin
har sin starkaste ställning i Europa och inom Europeiska Unionen. Trots
det är EU idag i allt för hög grad styrd av en liberal konkurrensfilosofi som i
praktiken innebär en underkastelse av de globala koncernernas villkor. Därför
måste den europeiska socialdemokratin gå in för att göra demokratins globalisering
på blandekonomisk grund till det främsta och överordnade målet för
Europeiska Unionen.
Global demokrati, marknadsekonomi, frihandel samt en fri, öppen och
över nationsgränserna fungerande arbetsmarknad, förutsätter alla människors
rätt att tillhöra fria, självständiga och oberoende fackföreningar. Det får inte
finnas några juridiska hinder för att starta och tillhöra fackföreningar, eller för
fackföreningar att samverka solidariskt med varandra och med politiska partier,
samt att förhandla om kollektivavtal med stöd av traditionella fackliga
stridsåtgärder som strejker och blockader oberoende av nationsgränser. Det är
i första hand fackföreningsrörelsens uppgift och ansvar att, av egen kraft,
genomdriva en sådan ordning. Men det är viktigt att den politiska grenen av
arbetarrörelsen, socialdemokratin, ger sitt fulla stöd för en sådan utveckling.
Global beskattning. Kärnan i en demokrati på blandekonomisk grund är
att vi genom fria fackliga förhandlingar på arbetsmarknaden och genom
demokratiska politiska beslut om skatter kan fördela produktionens resultat
på ett rättvist sätt. Global ekonomi kräver global beskattning. Ett samarbete
mellan världens nationer måste etableras så att inte kapital kan gömmas
undan beskattning i så kallade ”skatteparadis” eller flyttas mellan länder i syfte
att pressa ned kapital- och förmögenhetsskatter. Men därutöver kan man
tänka sig globala skatter på exempelvis koldioxid av miljöskäl, vapenhandel,
flygresor, kreditkort och valutahandel. Skatt på valutahandel lanserades på 70-
talet av den amerikanske ekonomen James Tobin och har under senare år
utvecklats teoretiskt av bland andra den tyske professorn Paul Bernhard
Spahn. Tobinskatten har vunnit ett allt bredare stöd inom en växande global
folkrörelse inom ramen för World Social Forum, inom EU och i enskilda länder
som Frankrike, Belgien, Indien, Spanien, Finland och Brasilien.