Häfte B - Socialdemokraterna

Vi föreslår:
1) att kongressen ger partistyrelsen i uppdrag att säkerställa och om möjligt
skärpa hänsyn till demokrati och mänskliga rättigheter vid Sveriges
import och export av krigsmateriel,
2) att kongressen ger partistyrelsen i uppdrag att initiera ett rådslag inom
partiet för att utreda rörelsens mening i frågan.
Lasse Flygare, Broderskapsgruppen i Malmö
Malmö arbetarekommun beslutade att anta motionen som sin egen.
Motion B50
Uppsala arbetarekommun
Krigsmaterielexport
Den svenska krigsmaterielexporten har sen många år tillbaka utgjort ett stort
och växande trovärdighetsproblem inom svensk politik.
Å ena sidan har det hävdats – under trycket av främst erfarenheterna från
andra världskriget – att en stark svensk försvarsindustri varit nödvändig för att
säkerställa tillgången till de vapensystem som ansetts nödvändiga för det
svenska försvaret. De första decennierna efter andra världskriget präglades av
säljarnas marknad.
Å andra sidan har det ansetts viktigt att endast under vissa definierade
förutsättningar tillåta export av svenska vapen och vapenbärare för att inte
vapenexporten skulle kollidera med viktiga principer och värderingar, som vi
velat främja inom utrikes- och säkerhetspolitiken såsom mänskliga rättigheter
och fredlig utveckling.
I återkommande översyner och justeringar av regelverket för krigsmaterielexporten
har försök gjorts att finna en hållbar balans inom detta spänningsfält
– dock utan några riktigt bestående resultat. Praxis har i högre grad
än de många politiska deklarationerna om en restriktiv vapenexportpolitik
kommit att bestämma tillämpningen av riktlinjerna.
Frånsett förändringar i omvärlden torde den viktigaste orsaken vara, att
riktlinjerna – med vissa undantag – inte är bindande utan att ställningstagandet
till varje enskilt exportärende förutsätts ske utifrån en totalbedömning.
Handläggare med samma information om den tilltänkta köparen kan enligt
krigsmaterielutredningen ”ha skilda uppfattningar huruvida omständigheterna
talar för eller emot tillstånd”. Ett stort mått av subjektivitet ges alltså ett
spelrum, vilket är djupt otillfredsställande ur såväl politisk som juridisk synvinkel.
I det nyligen framlagda betänkandet KRUT – reformerat regelverk för handel
med försvarsmateriel (SOU 2005:9) bekräftas följaktligen ovanstående
analys. Problemet förvärras ytterligare genom flera faktorer:
• Det svenska militära försvarets behov av krigsmateriel har minskat kraftigt
• Utvecklingskostnaderna för nya vapensystem har stigit i höjden
• Behovet av större export och/eller ökat internationellt samarbete växer
därmed
75