Häfte B - Socialdemokraterna

egreppet humanitära skäl ingick i uppdraget.
Det finns nu ett förslag till en ny utlänningslag som tydligare lyfter
fram skyddsbehovet. Skyddet undan förföljelse är och förblir hjärtat i flyktingpolitiken.
Därför utvidgas också skyddsgrunderna i den nya lagen.
Samtidigt ersätts begreppet humanitära skäl av ett mer avgränsat och preciserat
begrepp: synnerligen ömmande omständigheter. Partistyrelsen anser
att det är bra att förslaget till ny utlänningslag markerar att det är den asylsökandes
skyddsbehov som ska vara i fokus. Det är också av stor betydelse
att synnerligen ömmande omständigheter får en mer tydlig innebörd.
När de allmänna förvaltningsdomstolarna tar över överprövningen av
Migrationsverkets beslut kommer en ny praxis att utvecklas. Domstolarna
är inte bundna av tidigare praxis och kommer att utgå från en ny utlänningslag.
Mellan 1999 och 2002 tredubblades antalet asylsökande som kom till
Sverige. Under den tiden ökade också handläggningstiderna. Partistyrelsen
delar motionärens uppfattning att det är ett problem att väntan har
blivit så lång för många av dem som sökt asyl i Sverige. De senaste två åren
har inströmningen av asylsökande minskat något. Samtidigt har Migrationsverket
tillförts mer resurser. Handläggningstiderna har kortats. Målet
att ingen ska behöva vänta längre än sex månader på ett första besked
kommer med stor sannolikhet att nås under 2005. Den 1 januari 2005 fick
Migrationsverket en ny organisation. De förändringar som nu görs syftar
till att göra organisationen mer effektiv.
Kvinnors asylskäl kan se annorlunda ut än mäns. Kunskapen om
kvinnors mänskliga rättigheter och hur förtryck och förföljelse av kvinnor
kan se ut har ökat. Användandet av systematiska våldtäkter i konflikter,
könsstympning och hedersrelaterat våld är exempel på hur denna förföljelse
kan ta sig uttryck.
Partistyrelsen anser att förföljelse på grund av kön ska likställas med
annan förföljelse. Därför utgör det förslag som nu ligger på riksdagens
bord och som innebär att en person som förföljs på grund av sitt kön eller
sexuella läggning ska få skydd och uppehållstillstånd i Sverige som flykting,
en viktig förstärkning av asylrätten.
Svensk flyktingpolitik vilar på en rad internationella deklarationer
och konventioner. Utgångspunkten tas i FN:s allmänna förklaring om
mänskliga rättigheter från 1948 och lagstiftningen bygger på FN:s konvention
om flyktingars rättsliga ställning (Genèvekonventionen) från
1951. Definitionen av vem som är flykting är en avskrift från Genèvekonventionen.
Sverige har utöver den definierat ytterligare grunder för att få
skydd som regleras i svensk lag. En person med skyddsbehov är också den
som riskerar dödsstraff eller tortyr, den som flyr undan en inre eller yttre
väpnad konflikt eller en miljökatastrof eller den som på grund av sitt kön
eller homosexualitet känner välgrundad fruktan för förföljelse. 1997 införde
Sverige en portalparagraf om barnets bästa i Utlänningslagen.
Det finns en rad FN-kommittéer, vars uppdrag är att granska världens
länders efterlevnad av FN:s konventioner och föreslå förbättringar.
Sverige rapporterar därför regelbundet om vilka insatser som görs och hur
politiken förändras till exempelvis FN:s barnkommitté och FN:s kommitté
för mänskliga rättigheter. Ett par konventioner har också så kallad individuell
klagorätt, det vill säga en möjlighet för enskilda att klaga på ett
91